Intervju med Sofie Bårdén
INTERVJUARE:Så. Sitter jag med Sofie Bårdén, på fastighetskontoret i Göteborg. Och det är de elfte augusti 2017.
RESPONDENT:Mm.
INTERVJUARE:Och jag har intervjuat dig ett par gånger innan, 2015, så där. Men delvis … Nu är det ju ett annat projekt. Då handlade lite grann om olika begrepp som dök upp i planeringsdokument. Men nu tittar jag väldigt specifikt på det här med när det är som gentrifiering kickar igång. Och det är förstås skillnad på förnyelse och omdaning och förbättring, det behöver inte bli gentrifiering förstås. Men det är just frågan om ändå, om det som sker i Ringön nu med Saltet, den verksamheten Saltet i Ringön, gör. Och att det har tillkommit kreativa näringar och konstnärer, om det påverkar mot gentrifiering eller inte, och så där. Så det är väl det som är fokus att titta på i det här nya projektet. Men ändå, och sen har jag varit med på ett möte där i maj, med Framtid Ringön, som de heter, organisationen. Och jag tittade i mina egna anteckningar härifrån och jag kände ändå lite hopp, när jag kom därifrån, fastän det var förvirrat och rörigt [skratt] Och en väldigt forcerad stämning, som byggdes upp medan mötet pågick, upplevde jag. Men jag ska väl inte säga så mycket om min tolkning, utan jag vill höra lite … ja, dels du kan börja själv var du vill, jag har lite frågor, men du kan börja med att säga något öppet bara, om hur du tänker om Ringön i dag.
RESPONDENT:Alltså jag tänker att Ringön … mitt arbete har ändå pågått ganska länge nu. Det är fem år som jag snart har jobbat med Ringön. Och att det har … det har förändrats under de här fem åren, arbetet också. Från början var det några enstaka tjänstemän och en del fastighetsägare och näringsidkare, på Ringön som förde samtal om möjligheter och så, och sen hade man visionen, och de tankarna lite som ett stöd men det har inte varit någon absolut sanning på så sätt, eftersom det ändå, i den, fanns ett … att det skulle ske utifrån ett underifrånperspektiv. Så då har man fått vara öppen för vad det där underifrånperspektivet kan vara, tänker jag. Sen så tror jag att … Sen så kom har Saltet kommit på plats och det har blivit mer … jag tror alla de här Älvstadsprojekten har blivit mer uppmärksammade. Ringön, eller vad säger jag, Frihamnen med den utvecklingen som sker där, är väldigt medialt bevakad. Så att jag har lite svårt … jag tror att det här att det har kommit in fler intressenter, eller vad man ska säga, under de här fem åren, jag tror att Saltet kan ha en del i det, men jag tror också det har med hur omgivningen ser ut kring Ringön och vad som händer där och hur medialt uppmärksammat det är. Så det hade kanske skett ändå, tänker jag. Och där är också Älvstadsorganisationen i sig har velat lyfta fram oss projektledare och liksom trycka. Så att någonstans nu, de sista ett och ett halvt åren, så har det varit dels hela den artikelserien som var i GP, har det nästan blivit någon slags … Det har blivit mer snack om Ringön, men frågan är om det är så mycket mer verkstad. Det är väl egentligen så jag kan tänka ibland. Att det är nästan som ett rykte som lever sitt eget liv, snarare än att det faktiskt har hänt så himla mycket.
INTERVJUARE:Hur tycker du att de här artiklarna har lyckats fånga Ringön, så som du med ganska mycket kännedom [?? 0:04:46] om Ringön ser på …?
RESPONDENT:Men jag tycker ändå de har lyckats fånga det bra, och framför allt det här att man inte har sett att det är någon … vi ska inte förändra Ringön drastiskt och riva allting som finns där i dag och bygga bostäder, det har ändå alla de här artiklarna lyckats förmedla ut. Och bara där tycker jag de har haft ett viktigt … fyllt en viktig funktion, för jag tror ändå att … eller det har jag känt att det har funnits en osäke… jag har känt mig osäker på vad politiken står fullt ut kring Ringöns utveckling. Om de var så övertygade om det som visionen sa, som … att det skulle ske utifrån ett underifrånperspektiv eller lite mer organiskt, utvecklingen. Så att det tycker jag är bra, det är på något sätt … det har varit jättebra, det har kommit ut, att det inte är den här drastiska utvecklingstanken. Sen så tror jag att man måste förstå att det … men det tycker jag inte de artiklarna heller … det är liksom mer problematiken kring att faktiskt … lite mer det här att det är snack än verkstad kring Ringön. Att det är inte … kommunen har en roll i det men vi har inte rådighet över hela situationen, vi är så många som måste verkställa det här, eller få det att fungerar i så fall om man ska göra slag i saken. Men på ett sätt kan jag ju tycka att det är lite bra, att det inte går för fort heller. Att det är den här lite komplexa situationen, som gör att ingen har full rådighet, så att säga. Jag tror att det, just om man vill … om man tänker utifrån gentrifiering och så, så tror jag att det är faktiskt en framgångsfaktor att stävja det.
INTERVJUARE:Det leder mig in på en fråga, jag tänkte utifrån när vi pratade 2015, så möttes vi två gånger. Och då uttryckte du vid ett tillfälle, då tror jag att det var i relation till Älvstranden Utveckling AB, så kände du att det var svårt att få dem att förstå att den här gången när det gäller Ringön, så är det inte så att tjänstemännen kan peka med hela handen, utan måste ta … träda tillbaka lite. Och sen förstod jag när vi pratade lite senare samma år, att du tyckte att du hade få med dig lite fler folk i kommunen i alla fall, olika instanser, på tänket, det nya tänket om Ringön. Men då var det fortfarande Trafikkontoret som inte var med på tåget och lite så. Men hur ser du i dag då, när det har gått ytterligare lite tid?
RESPONDENT:Jag tror … ja, det är en bra fråga, om det var Trafikkontorets, vilken … [skratt] men jag tror att de också är mer initierade i tanken kring Ringöns utveckling och jag tror att de här diskussionerna som har funnits med en båtförbindelse, över huvud taget kring bron, där den fäst… liksom landar i … den landar egentligen på Ringön, så som jag ändå ser på området. Och hur det på… de diskussionerna, så tror jag att de också är mer initierade i projektet. Och jag tror att de här artiklarna har hjälpt till, även för tjänstemän, att förstå att det är någonting annat här. Sen är det alltid intressant att fundera på hur … vilken status den här förändringstanken har i relation till någon annan, alltså om man tänker kring bron då, som är en sån … den måste på plats. Den befintliga bron håller liksom inte, man kan inte göra renoveringsarbeten och så där, så att den är i en prioriteringssituation, så är jag ganska säker på att Ringön kanske inte skulle prioriteras så högt, rent så här, om man tänker från Trafikkontorets sida. Utan att liksom så där, och då får man jobba på … alltså försöka göra det bästa möjliga av det som den medför, för Ringön i så fall. Det är lite mer på den ordningen.
INTERVJUARE:Och om inte Trafikkontoret bryr sig så mycket om Ringön specifikt, vad skulle kunna hända med Ringön då, om du tänker i ett värsta scenario?
RESPONDENT:Alltså då tror jag ju att verksamheterna som finns på Ringön skulle bli lidande, om man inte hade jobbat ordentligt med orienterbarhet och tillgänglighet till det området, vilket är ett av deras viktigaste mål ändå, att säkerställa, trafiksäkerheten. Ja. Men framför allt det att då blir det utifrån … då har man helt plötsligt ett näringsliv som ska ställas i relation på en lokal plats, i relation till kanske då den här bron … den [hör inte 0:10:10] … man kan nästan se det som en åder eller någonting som … för den förser ju också ett stort näringsliv, troligtvis. Så det är alltid den lilla och den stora skalan, de här … ja. Hur det ska prioriteras. Men det gäller ju på något sätt att hävda [?? 0:10:30] den lite mindre skalan också.
INTERVJUARE:Hur tänker du där … alltså jag har hört att många verksamhetsföreträdare i Ringön känner att det blir jätteproblematiskt under tiden som man bygger omkring Ringön. Just för att det kan vara svårt för kunder att hitta dit, att de kommer förlora kunder på det och så. Upplever du att där är någonting som gäller ganska generellt för verksamhetsföreträdare eller är det … är det kanske de nya eller är det …?
RESPONDENT:Alltså jag tror den här oron som man specifikt pratar om på Ringön, den finns även i centrala stan, med tanke på alla de trafikarbeten som är här och så. Så det är ett ganska … det är en ganska vedertagen oro så att säga, när man går in och förändrar just tillgängligheten, som man måste göra då, under en period. Så att det … Och det är väl återigen det med skalnivåerna, prioriteringen och att … någonstans har någon på någon nivå bestämt att det lidande som de eventuella verksamheterna lider, det är ändå värt det i relation till en systemförbättring som kommer i nästa skede, i så fall, skulle jag … om man förenklar det lite. Så att jag vet inte, jag tror också att oron alltid lite … alltså innan det har verkställts, så är det också någonting som man bygger upp. För det är en förändring. Sen så nu börjar de … nu har man faktiskt … nu kan man se lite hur den här … till exempel om man kör över befintlig bro, den här nya angöringsvägen till Ringön och om det har påverkat, det finns säkert statistik att följa upp det med, som kanske är bra att ta reda på, för att veta hur stor konsekvensen blev i så fall.
INTERVJUARE:Mm.
RESPONDENT:Men nej, det är ju jättetråkigt så klart, för de här verksamheterna, det är det.
INTERVJUARE:Jag tänkte ett par andra saker här som pågår, och som vi pratade om på det där mötet i maj då. Det handlar om dels den nya detaljplaneringen som jag förstod pågår, området som är ovanför järnvägsspåren, de gamla järnvägsspåren.
RESPONDENT:Ja, du tä… ja, precis, spårvagnsdepån där, tänker du?
INTERVJUARE:Ja …
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:Ja, just det, jag … Det var så här, jag bara kom in i det här och kände inte till detta, så jag blev lite … du får gärna berätta. Och sen kopplat till det, handlar också om friköpa fastigheter, som en del tomträttsinnehavare skulle få göra. Och då förstod jag att det var utanför det här detaljplanområdet då? Det som är mellan spåren och älven? Eller du får gärna ta …
RESPONDENT:Ja, nej, alltså så här är det. Det pågår en detaljplan för en spårvagnsdepå längst upp i området norrut, mot de här befintliga spåren. Och där har staden löst in en massa fastigheter och så, för att möjliggöra den. Och sen har vi sagt att vi förlänger alla tomträtter på Ringön, men sen så har vi också det här att vi vill möjliggöra en bredare användning inom ett så stort område som möjligt egentligen, på Ringön, inom den befintliga detaljplanen. Alltså inte bara industriändamål utan kanske centrumverksamhet då, som skulle kunna innebära att föreningsliv och ja, en viss andel handel med mera kontor skulle vara möjligt inom det här området. Och den planen, då har vi sagt att när den planen är klar, så kan man få friköpa sina tomträtter. Sen så tror Stadsbyggnadskontoret nu när de har tittat på det, att den avgränsningen inte kan bli så stor. Så då väcktes frågan av fastighetsägarna om de som inte kommer ingå i det här tillägget till detaljplan, så att säga. ”Vad händer med oss, kan vi friköpa redan nu i så fall?” Och där har vår direktör satt ner foten nu och sagt att det som … vi vill gärna avvakta till samvalsskedet [?? 0:15:06] av den detaljplanen innan vi möjliggör friköp. Så är gången och det har de fått information om nu.
INTERVJUARE:Mhm. Så det är … jag måste bara vara jättetydligt, för jag tror jag fattar men ändå inte. För att järnvägsspåren … Jag förstår det här med spårvagnsdepån, då är det järnvägsspår ner … om jag lägger pappret så här … om man har Backaplan här bort igenom. Då är det spåren här uppe, och sen så har vi hela Ringön med sina där …
RESPONDENT:Ja, precis.
INTERVJUARE:Och sen går det ner spår så där också.
RESPONDENT:Ja, ja, precis.
INTERVJUARE:Du vet de gamla spåren som nästan är igenvuxna. Och då fattade jag från mötet, att det här området, där kanske det kommer bli en …
RESPONDENT:Just det här tillägget, ja.
INTERVJUARE:Tillägg, ja. Så det kan förekomma centrumverksamhet också. Men när den … om vi först stannar kvar här som det blir tillägg, när det är klart, då kan fastighetsägare inom det här, också få friköpa?
RESPONDENT:Mm.
INTERVJUARE:Okej.
RESPONDENT:Och de här kommer kunna, har vi sagt att vi vill vänta tills den har varit ute på samråd. När den har varit det, så kommer troligtvis de här att kunna friköpa sina också.
INTERVJUARE:Utan att det är något tillägg där?
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:Så då kommer fortfarande gälla industriverksamhet bara, för de som är närmast vattnet.
RESPONDENT:Ja, precis.
INTERVJUARE:Och som så här, när det har varit ute på samråd, den här första som är med tillägget … Det behöver alltså inte ha blivit en antagen detalj… eller ett antaget tillägg?
RESPONDENT:Jo, det måste …
INTERVJUARE:Det är det? Ja, just det, det ska vara …
RESPONDENT:Jo, det måste det, det är egentligen den här delen då som hamnade utanför och som de ville ha svar på.
INTERVJUARE:Ja, men nu fattar jag. Det här var liksom lite … mm. Och är det några av fastighetsägarna, som är samma, som har fastigheter inom båda de här två områden?
RESPONDENT:Ja, jag tror Niklas har väl det? Niklas och Carl Sandén äger väl en fastighet … För Carl har sin fastighet här uppe. Sen har väl de en fastighet där, som de har köpt nu under de här fem års tid, som jag har jobbat med det. Om jag liksom har uppfattat det rätt. Jag tror det är så.
INTERVJUARE:Mm. Och nu måste jag fråga en sak som handlar om begreppsanvändning, här när man pratar.
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:[skratt] För mig. För … hur heter det, de som har tomträttsavtal nu, med kommunen, och inte äger sin egen mark, men ändå är fastighetsägare, kan man säga att de äger en fastighet, när de inte äger tomten?
RESPONDENT:Egenligen äger de bara byggnaden och det är ju hur man definierar byggnad då, är det fastighet eller ska man säga byggnad? Det blir någon form av hårklyveri här.
INTERVJUARE:Ja, precis. För väldigt ofta i dagligt tal så är det många som blandar ihop fastighet med byggnad. Men det är lite förvirrande också, tycker jag.
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:Okej, så egentligen kan man säga att de är byggnadsägare?
RESPONDENT:Ja, det skulle man kunna säga att de … hyr ju marken, under en lång period, så kan man säga. [hör inte 0:18:27]
INTERVJUARE:Precis. Men det finns ändå en fastighetsindelning?
RESPONDENT:Ja, det gör det. Alla … fastighetsindelning, alla tomträtterna har egna fastighetsavtal så att det …
INTERVJUARE:Ja. Så egentligen, formellt sätt, är kommunen fastighetsägare?
RESPONDENT:Mm, exakt.
INTERVJUARE:Ja, just det. Så det … precis, hårklyveri men det är såna här definitioner som är ganska bra att ha klart …
RESPONDENT:Ja, att ha klart för sig, ja, absolut.
INTERVJUARE:För det där glider lite. För mig i alla fall.
RESPONDENT:Ja, jag förstår dig och det är … ja, jag tror det gör det för alla. De kallar sig fastighets… Ringöns fastighetsägarförening. Men egentligen [skratt] är det ett fåtal av dem som är med där, som i så fall äger sina fastigheter själva.
INTERVJUARE:Ja, just det, de är mer byggnadsägare.
RESPONDENT:Ja. Men det hade låtit lite konstigt. Ringöns byggnadsägare förening [skratt]
INTERVJUARE:Och en del kanske är fastighetsägare? De har fastigheter någon annanstans. Eller någon äger väl all marken i Ringön? [hör inte 0:19:19]
RESPONDENT:Ja, absolut, Jan Hilmersson [?? 0:19:21] till exempel äger sin. Och han är med.
INTERVJUARE:Nu ska vi se här. Hur tänker du då? Om eller kanske när det blir så, att fastighetsägarna kan köpa ut och bli fastighetsägare på riktigt, alltså, får köpa ut tomterna. Hur tänker du att det kan påverka utvecklingen på Ringön? Man kan resonera om där om kommunen som äger kontra eller satt i relation till privata …?
RESPONDENT:Absolut. Jag har resonerat ganska mycket kring det här och jag tror inte det kommer göra någon skillnad över huvud taget, faktiskt. För även om vi är formellt sett fastighetsägare, så är tomträttsavtalet så pass starkt, alltså de som har tomträttsavtalen har egentligen rådigheten, de kan sälja vidare den här tomträtten till vem de vill. Så det förändrar ingenting i hur … om det skulle komma väldigt … om det skulle komma andra intressen och … Vi säger att Skanska skulle uppvakta Niklas, till exempel. Det spelar egentligen inte roll om vi är fastighetsägare i botten eller om Niklas är det. För vi har ingen rådighet över den diskussion som han har om tomträtt… om Skanska nu hade varit intresserad av att ta över tomträtten. Utan det är egentligen detaljplanen, som anger vad man får göra, som kommer vara det som avgör hur utvecklingen kommer ske framgent här.
INTERVJUARE:För då måste jag kolla en sak till, som jag nog har missförstått.
RESPONDENT:Ja?
INTERVJUARE:Jag trodde nämligen att i de här tomträttsavtalen, som ni har skrivit med fastighetsägare, så kunde ni skriva in mycket regleringar, som gäller byggnadsvolymer och såna saker?
RESPONDENT:Nej, nej, det kan vi inte. Utan det är detaljplanen som styr.
INTERVJUARE:Jaha, då har jag missförstått en sak hela tiden.
RESPONDENT:Ja. Så är det.
INTERVJUARE:Det tror jag till och med jag har stått och sagt så här [skratt] … Ja, ja, så intressant.
RESPONDENT:[skratt] Så att … ja. Så av den anledningen så tror jag inte att … det kommer inte göra någon skillnad. Utan det är nog mycket viktigare att tänka igenom vad man släpper fram för typ av exploatering här. Om man … Nu har vi sagt med det här tillägget eller ändringen, alltså även om vi möjliggör centrumändamål, så kommer vi inte möjliggöra en högre exploateringsgrad. Så det är fortfarande en ganska låg, begränsad …
INTERVJUARE:Mm. Och det är detaljplanen endast som kan reglera det, inte tomträttsavtalen?
RESPONDENT:Nej.
INTERVJUARE:Mm. Och jag trodde till och med att även att tomträttsavtalen var … att det inte gick att överlåta dem till någon annan, och att det just därför inte gick att här för till exempel en stor aktör som Skanska, gå in och ta över eller köpa byggnaderna och få tillgång till ett stort sammanhängande innehav.
RESPONDENT:Mm, jo.
INTERVJUARE:Tack vare att …
RESPONDENT:Att det fanns tomträtter då, ja. Nej, tyvärr så styrs inte det. De förändras precis som alla fastigheter, via mäklare, till försäljning så.
INTERVJUARE:Jaha.
RESPONDENT:Så att [skratt] …
INTERVJUARE:Finns det någonting som kan fastställa en småskalig fastighetsstruktur då?
RESPONDENT:Egentligen så är den … alltså så länge man har kvar den gällande planen, och den fastighetsindelning som är där. Nu vet jag inte om det finns fastighetsindelningsbestämmelser i den men när vi sökte om det här tillägget, så tryckte vi på att det är viktigt att säkerställa fastighetsindelningen.
INTERVJUARE:Mm. Så det är i så fall en fråga för att regleras i detaljplan?
RESPONDENT:Ja, och i det här tillägget då, som kommer, och då skulle det i så fall bara bli för denna delen.
INTERVJUARE:Ja.
RESPONDENT:Om det nu inte gäller som … För i en del äldre planer, så gäller … finns det fastighetsindelningsbestämmelser, om man inte vill ha kvar den, så måste man göra en detaljplan som upphäver dem i så fall, så att de … Men jag är lite osäker där på hur det ligger till i den här gällande detaljplanen, faktiskt. Det kan vi fråga Fredrik om. Men däremot så har jag varit … eller i vår ansökan så var vi tydliga med att vi tyckte … vi tryckte på att vi tyckte det var viktigt. Och där kan man väl vara ärlig och säga att jag tr… jag är inte säker på att fastighetsägarna, eller tomträttshavarna tycker att det är viktigt, men som stad, tycker vi det är viktigt.
INTERVJUARE:Hur ser tidsplanen ut för den här tilläggen till detaljplan?
RESPONDENT:Ja, det är ju en bra fråga. Nu, det här mötet som direktören var och träffade fastighetsägarna, med … eller de … då fick de besked om att en detaljplan kommer som tidigast, det här är också intressant retorik, vara klar i slutet på 2018. Tror jag. Och det är resurserna som är trånga just nu, på …
INTERVJUARE:Vad sa du att det var? Det sista du sa?
RESPONDENT:Alltså vi har så ont om resurser.
INTERVJUARE:Resurser.
RESPONDENT:Ja, så att det …
INTERVJUARE:Både hos er och hos Stadsdelskontoret?
RESPONDENT:Ja, precis. Vi är väldigt … därav tänker jag att det blev lite forcerad stämning också på det mötet i maj, att vi har jobbat med de här i fem års tid, vi har sett till att … de har fått … ändå ett löfte om att vi ska starta detaljplanen, sen blir det lite stopp i hela maskineriet, och hur prioriteras deras ärende i relation till andra i så fall? Och det kan jag förstå, att man känner frustration över.
INTERVJUARE:Precis. Men det har jag förstått också, att många jobbar väldigt, väldigt hårt, det är så otroligt mycket just som ska byggas i stan. Det är ny bebyggelse på gång överallt.
RESPONDENT:Mm.
INTERVJUARE:Stora grejer.
RESPONDENT:Ja, jättemycket, verkligen.
INTERVJUARE:Och Ringön kanske inte, för kommunens del, det som är hetast?
RESPONDENT:Nej, jag tror att … men det är väl där jag kan tycka att man får på något sätt bestämma sig, det är lite att förleda dem om man inte … att sätta igång någonting och sen inte se det som prioritet, om man inte … Då hade varit bättre att inte inleda det här arbetet för fem år sen, och vänta tills man tycker att nu är det … nu ska vi satsa.
INTERVJUARE:Vilka är de ”man” som ska göra det … direktören på stadsdelskontoret eller Fastighetsnämndens ordförande eller …?
RESPONDENT:Alltså det är … här var det ju fastighetskontoret egentligen som inledde det här workshoppen och satte igång någonting och sen kom Älvstadsorganisationen efter det också, liksom drev på det kanske. Men framför allt kan jag ifrågasätta att vi satte igång den workshoppen då, faktiskt. Om det verkligen var rätt timing i relation till allt annat. För det är svårt att vara någon form av talesperson för staden och så inte kunna ge tydliga besked. Det är inte så tacksamt i alla fall [skratt]
INTERVJUARE:Är det otydligt för dig också, vad du har haft för mandat i olika …? Du är projekt…
RESPONDENT:Ibland.
INTERVJUARE:…ledare för Ringön från fastighetskontoret, men vad innebär det som mandat liksom?
RESPONDENT:Ja, egentligen så … alltså det är det som är med alla de här Älvstadsprojekten att det är … så länge det är sakfrågor så är det linjen som styr, så jag har inte något mandat i relation till mina chefer egentligen. Utan är det en fråga som behöver eskaleras, så är det linjen, alltså linjecheferna, som får besluta om den. Sen är det ju processen då, som vi har mandat över. Men där är det också resurserna då, som på något sätt styr vilket tempo processen kan gå framåt. Och där har vi inte heller mandat. Så man är bakbunden på ett sätt, skulle jag säga. Mm.
INTERVJUARE:Hur tänker … nu när vi ändå … när du ändå kom in på det här med linjestyrning. En annan sak jag tänker, det är också att det finns olika stuprör, pratar man ju. [hör inte 0:28:43] man pratat väldigt länge om, mellan olika kontor, så är det kommunen då, kommunala instanser. Hur upplever du där och i relation till då Älvstranden Utveckling AB, för där ska man väl kunna jobba med integrerat, va? Mellan olika kompetenser, eller … nej?
RESPONDENT:Jag tror egentligen det är samma. Att vi egentligen ska kunna jobba på samma sätt, allihop, som ingår i det här … Egentligen kan man se som Älvstranden är också en fastighetsägare. fastighetskontorets tjänstemän och Älvstrandens tjänstemän har ganska lika roller. Sen är det beroende på vem som är markägare då, så är antingen vi projektledare eller så är de projektledare, för de här områdena inom Älvstaden då. Så egentligen ska vi ha ganska lika förutsättningar som jag ser det, men sen så har Älvstranden, eftersom de är ett bolag, så har de lite andra resurser att köpa in tjänster eller de kan anställa folk på lite annat sätt och så. Vilket ju kan underlätta för dem, helt klart. Men egentligen ska vi alla liksom klara av att jobba … att kunna samverka mellan, och inte se de här stuprören. Och det kan väl jag, ibland tycker jag att de här projektledartjänsterna inte borde ligga under en förvaltning så, utan de borde kanske legat under stadsledningskontoret, så de inte hade haft en sån tydlig tillhörighet, liksom. För att det … jag ser det inte riktigt som att man i den rollen bör ha ett sånt … [hör inte 0:30:33]
INTERVJUARE:Mm, intressant. Men jag tänkte ändå på en sak, nu när du pratar där. Tror du framför allt att hindret är brist på resurser och folk, snarare än att man inte pratar över gränserna?
RESPONDENT:Att vi har goda samarbeten mellan … när vi väl … när vi har resurserna så flyter det på ganska bra, i de projekten. Men att …
INTERVJUARE:Har du något exempel på ett sånt projekt där du tycker att det har fungerat bra, just för att det har funnits tillräckligt med resurser?
RESPONDENT:Jag tror över huvud taget de här projekten inom Jubileumssatsningen, där man har så tydligt satt … dels ett målår, att det ska vara klart till en viss … och sen så har man samlat kompetens i ett projektrum, från olika håll, så det är nära. Och man ser att man jobbar för gemensamma mål, tycker jag …
INTERVJUARE:Tänker du kring Frihamnen till exempel, eller?
RESPONDENT:Nej, det är inget Jubileumsprojekt, utan nu tänker jag mer … jag jobbar ju själv i ett projekt som ingår i det här Jubileumssatsningen och då är det fixarbiten, som jag tycker funkar väldigt bra, till exempel. Och det har inte blivit så otydligt heller, för det finns inte … det följer tydligare linjer, tycker jag, hela den organisationen också. Det finns inte … för inom Älvstadsorganisationen, då har vi en Älvstadsorganisationen där vi stämmer av, projektledningsgrupp och så här, som är som ett stöd för processerna, men alla sakfrågorna ska till linjen. Och det där tycker jag inte riktigt har funkat, om jag ska vara ärlig, heller. Speciellt inte när det är linjen som styr över resurserna. Så att det … ja.
INTERVJUARE:Mm, jag får kolla upp med de här Jubileumssatsningarna, det kan ju vara en bra poäng.
RESPONDENT:Ja, just om man tänker samarbete, så tycker jag att det har varit ett … Det är intressant att se om man går ner dit, då sitter de här på fastighetskontoret, de har ett projektrum i hörnet där. Men om jag går ner dit och behöver stämma av med någon där så kanske det kommer upp en fråga om kretslopp och vatten, säger vi. Då finns det någon där, så kan man bara ställa frågan direkt. Och det underlättar ju. Och jag vet inte, det skapar en viss … en viss känsla av att man gör det tillsammans det här projektet. Det är inte någon som är … För det tror jag att det finns en viss sån här konkurrens i Älvstadsorganisationen om vem som egentligen är ägare av stadsbyggnadsprocessen.
INTERVJUARE:Jaha.
RESPONDENT:Förstår du vad jag menar då? Om det är stadsbyggnadskontoret, eller om det är stranden.
INTERVJUARE:Ja. Där ser du. En sak jag tänkte på innan, det var det här med resurser, för även om Älvstranden nu är ett bolag, så är det ett kommunalt bolag. Och någonstans, vad har de för pengar, förutom kommunala pengar, precis som fastighetskontoret och stadsdelskontoret har? Är de att de kan sälja …?
RESPONDENT:De har inte … alla så här vinster vi gör på försäljningar av mark och så, det går tillbaka in till kommunkassan, så det kan finansiera sjukvård eller skola och så. Men de får behålla sin inom bolaget.
INTERVJUARE:Ja, ja, då kan de anställa folk.
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:De behöver inte gå till dagis och sånt?
RESPONDENT:Nej, precis, så att det skiljer bolagsformen gentemot förvaltningsformen väldigt markant.
INTERVJUARE:Vad mycket bra jag får lära mig nu [skratt]
RESPONDENT:Ja [skratt]
INTERVJUARE:En annan sak som jag har fått lära mig då … jag vet inte varför jag tänkte att Frihamnen skulle varit del av Jubileumssatsning, det är kanske för att det har varit så mycket kring …
RESPONDENT:Och att det också har 2021 som målår.
INTERVJUARE:Ja, 2021 och Jubileumsparken och så där. Men vad är det mer för projekt än Fixaviken som är del av Jubileumssatsningen?
RESPONDENT:Oj, ja det är jättemånga projekt, om jag ska vara ärlig, det finns en del i Frölunda, Distansgatan. Där är ett till som heter … ett som heter … åh, där är ett till i Frölunda, vad heter det då? Ah, det kommer jag inte på nu, men det finns …
INTERVJUARE:Det kan jag kolla på.
RESPONDENT:… jättemånga olika runt om i hela stan.
INTERVJUARE:Och är det försent att låta Ringön bli ett Jubileumssatnings…?
RESPONDENT:Ja, det har nog lite fel innehåll, för det är väldigt fokus på bostads…
INTERVJUARE:Ja, okej.
RESPONDENT:… utveckling. Det var en speciellt politisk stansning man ville … utöver ordinarie produktion, liksom försöka bygga ikapp den skuld som vi lever ifrån sen 90-talet när vi inte byggde någonting. Så att då ville man bygga 7 000 extra, eller få ut 7 000 extra bostäder. Så att … Men jag tycker att själva samarbetet, som man har riggat till den organisationen, är bra.
INTERVJUARE:Vad intressant.
RESPONDENT:Och är någonting som man skulle kunna ta med sig till andra projekt, oavsett innehåll och inriktning.
INTERVJUARE:Men schyst också att det finns såna positiva exempel på nära håll.
RESPONDENT:Ja, absolut.
INTERVJUARE:Ofta tänker man ”ja, men vi ska göra som vi … som något annat land, någon annanstans.
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:Så finns det här, runt hörnet. Nu ska vi se här … vad var det jag tänkte på? Börjar bli helt still här. Jo, diskussioner … jo, en sak om vi går till det här mötet var i maj, det som jag sa, gjorde ändå att jag kände lite hopp när jag gick därifrån,
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:Det var för att jag upplevde så här att fastighetsägarna, de som var där i alla fall, några av dem, uttryckte någon sorts frustration över att det inte händer någonting och det har vi ju pratat om. Men jag kände samtidigt hoppfullheten att det verkar som att de var öppna för att göra både det ena och det andra, för de visste vad kommunen vill. Och det var det som ingav ändå en känsla av hopp. Att det känns som att Ringön skulle mycket väl kunna fortsatt vara spännande miljö med plats för produktion till exempel, med verkstäder och småindustri, bara kommunen tydligt säger det till fastighetsägarna att ”det är bara det ni får bygga”. Jaha, tack, då vet vi. Det var det som jag ändå, kände hopp kring. Å andra sidan kan jag tänka … vi har förut pratat om det här begreppet tillåtande, som har dykt upp i dokument från visionen 2012 och lite så. Och att det är ganska svårt, kanske förstå vad det handlar om. Och där upplever jag att fastighetsägarna … det här är kanske lite slarvigt men när de pratar ibland, några i alla fall, då känns det som att de tolkar det som att de ska vara fria att göra vad de vill nästan. Och då känner de kanske, en inte helt berättigad frustration över att de inte får göra vad som helst. Men jag vet inte, nu kanske jag [hör inte 0:38:40], vad tänker du om de här [hör inte 0:38:43]?
RESPONDENT:Nej, men jag tror du har rätt, för jag tycker den här frågan kring bostäder, till exempel, som har varit på gång från och till under alla de här fem åren. Där vi var väldigt tidiga från början att det kommer inte vara aktuellt med bostäder inom det här området, för att visionen säger att det ska vara ett område med ett näringsliv med både spets och bredd. Och de verksamheter som finns där i dag, om vi ska utgå från ett underifrånperspektiv, de funkar med bostäder, då tränger vi undan de verksamheterna. Det var ändå … Och sen är det frågan, det är som att den bara gör loopar hela tiden. Den kommer tillbaka liksom, att de inte riktigt vill acceptera det, full tu. Och det är lite som du säger, ja, lite så här att de ska … underifrånperspektivet då eller det här tillåtandet, ja, men då ska vi få göra precis vad vi vill. Då kan vi väl få göra bostäder.
(mobiltelefon ringer)
INTERVJUARE:Medan det faktiskt är en massa andra lagar och så som styr, också. Ska bara … Så att det är lurigt. Och jag har ibland tänkt för … då när jag tyckte att … vi sågs ganska ofta då när vi ändå hade … nej, men vi gör det, och jag vet att jag gjorde en återkoppling av föregående möte liksom att ”den här frågan är inte aktuell, den är borta”. Alltså på ett sätt kan jag ibland känna att det blir … även om jag inte har några nya frågor alltid för de Framtid Ringön-mötena så hade det varit bra på ett sätt att ha lite mer kontinuerliga möten för att hela tiden att de har förstått vad vi är i processen. För det är som att man tappar bort sig i processen. Och inte förstår att vi pratar om olika …kan säga tidstrappor, där den första tidstrappan är en 20-års period, säger vi, och där det inte är några bostäder och där det kanske inte heller är möjligt med … Ja, utifrån den här avgränsningen då som blir nu på det här tillägget. Några andra utöver industriändamålet närmast vattnet, det kan bli så. Det är liksom den första omvandlingsperioden. Och den är inte så jättestor, men det är den som vi möjliggör i den trappan. Sen kan man ta nästa tidstrappa, då kan man se vad det har lett till, och ompröva det och se om det är något mer som ska eller om det går att ändra på något sätt. Men det känns som att det har man glömt, allt det där, nu ska allt… och det är väl det enda som jag kan tycka är lite tråkigt med att det har blivit så mycket fokus, för det är precis som att man har glömt att vi hela tiden pratat om att det inte alls ska ske så himla snabbt. Och att det ligger en frustration i det också. För man känner väl att man har lite medvind och man får att det är mycket som skulle kunna hända, men vi har också hela tiden varit tydliga med att vi tror inte att det här området mår bra av en för snabb och radikal omvandling.
INTERVJUARE:Kan det vara att de närvarande fastighetsägarna då, att de påverkas av att på sätt och vis händer det ju mycket i Ringön, snabbt, det som är knutet till Järnmalmsgatan och Järnhallen och konstverken på väggarna och det har varit festivaler, att det kommer nya kreativa näringar, så att någonstans så händer det mycket, mycket snabbt. Och då kan man tänka sig att man får mycket idéer om vad mansjälv skulle vilja göra, med sina lokaler.
RESPONDENT:Ja, visst.
INTERVJUARE:Att det är det som triggats igång?
RESPONDENT:Ja, kanske. Ja, det eller så skulle man ju bara kunna säga ”vad kul, det här blir en bra mix” … alltså det är väl lite vem man är, säkert också. Men visst, absolut.
INTERVJUARE:Jag har tänkt på de här fastigheterna som är då med direktkontakt till elvärme. Tror du någonting … alltså det var en gång när du och jag pratade, utanför intervjun, när vi var klara med intervjun, så var resonerade du en tanke om att man kunde tänka kanske någon restriktion för fastigheter eller tomter precis vid vattnet, att de inte ska bli offentliga promenadstråk och så där. Utan att då skulle det möjliggöra att man skulle kunna ha plats för produktion, som har direkt koppling till vattnet, för det är ganska ovanligt i dag. Jag vet inte om du kommer ihåg det eller om jag kan missförstod dig den gången?
RESPONDENT:Nej, men det har jag … kan säkert ha resonerat kring det.
INTERVJUARE:Hur tänker du kring det i dag?
RESPONDENT:Ja, vad tänker jag om det i dag? Jag tänker någonstans … för det är väl också den här … man säger i … jag och Fredrik har resonerat kring, för det finns i visionen finns det att man vill att man ska skapa något sammanhängande stråk utmed älven. Och det jag tänker då, det är att det finns en del verksamheter i dag, som inte de vill kunna hägna in sig, de vill inte ha någon som passerar förbi, utanför deras verksamhet. Det är någonting som har framkommit av den här dialogen som vi har haft under så här lång tid. Och att det blir … att den här strandpromenaden kanske inte ska vara ut och in, ut … med varenda kaj, det tror jag inte skulle behövas heller. Utan att den kanske behöver vara på ett annat sätt i så fall, och att … Eller för jag tänker ändå att näringslivet här väger tyngre än den här strandpromenaden faktiskt. Och sen att det finns … eller det är också det som särskiljer Ringön lite mot de andra områdena, att det finns aktiva verksamheter här, som har vattenkontakten. Och att det skulle … och att det är intressant i sig, med ett levande kajstråk på det sättet. Så det ligger en del i identiteten där, tycker jag, som … det vore synd, tror jag, om man missar det.
INTERVJUARE:Hur mycket verksamheter är det som har en sån produktion som är produktionsmässig kontakt till vattnet i dag? För jag upplever också att det råder lite olika tankar om … det kan man väl inte göra förstås, men …
RESPONDENT:Ja, det är nog lite olika … Det kan man ju inventera och det är absolut inte alla, det är det inte. Men jag tänker dels så är det de här ribbåtarna ju, kommer inte på vad de heter nu, som …
INTERVJUARE:Ribbåtarna?
RESPONDENT:Ja, de som har … som utgår med sina … man kan åka ut med ribbåtar. Och sen så är det Blue Marine, heter de väl?
INTERVJUARE:Frog Marine.
RESPONDENT:Frog Marine?
INTERVJUARE:Frog Marine som gör såna här anläggningsarbeten i vatten och under vatten och så där. Ja, och Gotenius förstås.
RESPONDENT:Ja. Och Gotenius, ja. Och Jans den här lotsverksamheten, är det, va?
INTERVJUARE:Är den igång eller är den …?
RESPONDENT:Jag vet inte riktigt heller.
INTERVJUARE:Jag har intervjuat honom en gång, men det var lite svårt att veta vad han gör [skratt]
RESPONDENT:Ja [skratt]
INTERVJUARE:Nu.
RESPONDENT:Ja, nej, men jag har lite samma känsla, att jag vet inte heller om den är igång längre.
INTERVJUARE:Och sen är det klart att det finns … det är en del båtar och husbåtar och någon mindre småbåtshamn har det kommit, höll jag på att säga, mitt emot Cleasson där, den som har café också, plötsligt.
RESPONDENT:Just det. Ja.
INTERVJUARE:Men även Anita har inhägnat, eller hon … jag tror hon har börjat stänga för [hör inte 0:46:38] byggt en stor terrass ut mot vattnet.
RESPONDENT:Just det. Mm. Ja. Och det är väl också … tycker det är svårt att säga hur mycket man ska lägga sig i och tycka om det. för finns det någon verksamhet som är mer värdefull än någon annan, eller så här? När blir det … skulle det vara okej om det var bara små marinor hela vägen? Skulle vi tycka det var okej? Som hade stora terrasser, hägnat in sig, jag vet inte. Men ska vi ha någon åsikt om det, jag vet inte.
INTERVJUARE:Skulle det kunna bli så … får det plats inom det som är industri?
RESPONDENT:Ja, det är en bra fråga, det skulle det kunna göra. Tänker ändå, de har bassängen är ändå planlagda som … ja, någonting för båt… så. Och eventuellt skulle det väl … det är väl alltid en definitionsfråga. Men det var egentligen mer hypotetisk som jag tänkte kring om vi ska ha … så. Och är det … Men det är väl också det hur man … över huvud taget ska värdera det som finns, de verksamheter som finns på Ringön. Är det någon som är mer värdefull än någon annan? Nej, jag kan liksom så här, är det fel om det ligger en billackerare, utmed vattnet? För att den skulle likagärna kunna ligga någon annanstans? För den har inte något behov av vattnet på det sättet? Är det då vår sak att säga att just den industrin eller den passar inte in i det här området, kanske inte, tänker jag. Utan man får lite … om man vill vara öppen så för det, så man lite ta det … Det kanske ändå, jag tänker att, det kanske ändå i så fall kommer ge sig, så småningom, utan att staden behöver gå in och tycka så mycket om det i alla fall.
INTERVJUARE:Jag tänker på en sak som kanske inte riktigt hänger ihop, eller ja, allting hänger ihop, men stöter ni på i samtal med vad fastighetsägarna vill och till exempel många vill bygga bostäder, och då handlar det om att det går inte, i relation till Gotenius varv och andra verksamheter som finns där nu då. Men finns det fler såna exempel där ni känner behov av att tolka lagrummet, kreativt? Eller där du ser att det finns behov att till och med arbeta för lagändringar?
RESPONDENT:Tänker andra områden runtom i stan, eller?
INTERVJUARE:Nej, jag tänker Ringön, diskussioner om Ringön, det har också varit det här med att ha livsmedelsförsäljning och sånt, det är väl därför ni jobbar nu med det här tillägget i detaljplanen då, att …?
RESPONDENT:Ja, mm. Alltså det som är lurigt det är … det är precis som vi som planerar inte är … vi är väldigt ovana och även liksom är … att ställas i … liksom att … titta på ett område som är … har uppkommit för någon form av näringslivändamål. Det kan vara industri eller lättare industrier, eller så där. men sen om vi skulle vilja lägga till mer … om vi säger att näringslivet har förändrats och att det inte är så renodlat längre, utan att man skulle kunna se … och att det egentligen inte … och det är väl där som jag tycker att det är lite lurigt med vår lagstiftning, för det känns inte som det finns exempel på, till exempel utifrån då miljöbalken, miljö, hälsa, går det att förena industribegreppet med kontorsbegreppet? Till exempel. Eller handelsbegreppet eller föreningslokaler för den sakens skull. Vi vet bara vad som gäller när det rör industri/bostäder, det finns inte den där … och det är egentligen alla dem, allt det som inte är bostäder men som ändå skulle kunna vara något annat än vad som är där i dag, som vi skulle vilja testa på Ringön. Bara liksom försöka förstå hur lagstiftning fungerar men vi har haft samtal med våra jurister och … nej, det finns ingen riktig … det finns ingen rättspraxis riktigt. Vilket ju är lite konstigt kan man tycka.
INTERVJUARE:Mm. Nu kom jag att tänka på Stella Svanberg som ex-jobbade, hade dig som handledare [hör inte 0:51:53]
RESPONDENT:Ja, precis.
INTERVJUARE:Och som intresserade sig också för det där att blanda industrin närmare andra saker och hon har tittat på en del forskningar, jag har också tittat på en del, delvis andra källor och sånt där. Bland annat de här Spontaneous City som har varit här, han [hör inte 0:52:10] han har jobbat i ett sammanhang där man tittar mer på det där och att inkludera industri eller mixa industri närmare andra verksamheter, på industrins … alltså med industrin som den som företräder, de andra får rätta sig. Så det känns som att det finns, att man jobbar en del med att kunna ha ett lagutrymme som reglerar hur det där ska ske. Jag vet inte, men det är alltså inte …
RESPONDENT:Men det kan inte vara i Sverige i så fall?
INTERVJUARE:Nej, det här är nog liksom England, USA, man jobbar på detta.
RESPONDENT:Ja, jag tänker …
INTERVJUARE:Och jag tror att Stella då, intresserad av att jobba med det på Stockholms stadsmedelskontor nu. Men jag vet inte hur det går för henne.
RESPONDENT:Nej, [skratt] inte jag heller.
[skratt]
RESPONDENT:För det jag tänker att … det är ju jättebra när man … för man har … som Matilda och dem ofta pratar om, nollområdet [?? 0:53:11] i Köpenhamn och så här. Det verkar som att andra länder testar lite, men att vi har inte ens … ja, vi kanske är lite efter i den här tanken helt enkelt. Och att vi inte … för att vi har inte hittat några rättsexempel från Sverige, där man har försökt mixa på det sättet. Och vi kanske har en tradition av att vara lite försiktiga också i vår tolkning i så fall. Men det låter som ett intressant ändå, för det är mycket som styrs … som är gemensamt inom EU, också, som påverkar planeringen. Men det är väl egentligen så jag ser det, att egentligen så … alltså så länge man inte kan fastställa att vi tränger ut någon annan verksamhet med det ändamål som vi lägger till, så borde man möjliggöra alla de här ändamålen, på Ringön.
INTERVJUARE:Även restauranger, barer, livsmedelsförsäljning?
RESPONDENT:Ja. Kanske inte livsmedelsförsäljning för att det ofta genererar ganska mycket trafik och … ja, jag vet inte varför vi skulle ha en livsmedels… ja, jag vet inte. Kanske är fel tänkt, men det är också någonting som man kan så här, tydligt undanta från ett handelsbegrepp i plan… när man formulerar detaljplaner.
INTERVJUARE:Och när man säger livsmedelsförsäljning då i de här sammanhangen, då menar man alltså specifike en Konsumaffär, men man menar inte restaurang?
RESPONDENT:Ja, nej, precis.
INTERVJUARE:Och restauranger har de pratat om, att de vill kunna ha dem öppna över kvällstid, kräver det väldigt mycket nya lager, att någonting ska vara öppet på kvällen?
RESPONDENT:Alltså det är det man undrar lite …
INTERVJUARE:Eller är det alkoholtillståndet som är skillnaden då eller vad kan det vara?
RESPONDENT:Ja, jag … det här har ju … för jag bad [hör inte 0:55:11] vid något tillfälle att kolla hur bygglovet var formulerat för de här … utifrån om det finns någonting som säger att det bara får vara öppet på dagtid, i själva bygglovet. För jag menar står det ingenting, finns det väl inga hinder försöka ha öppet längre och söka alkoholtillstånd, i min värld. Men det är också en sån här gråzon, jag tycker inte det känns helt … den känns inte heller helt så här given, att det är på det ena eller andra sättet. Utan nog någonting som man får försöka grotta lite i. För det är ingenting som säger att en verksamhet måste bara vara igång vissa klockslag egentligen. Tänker jag, egentligen.
INTERVJUARE:Nej, nej, jag vet inte …
RESPONDENT:Så att om det är en service till verksamheterna och verksamheterna håller på dygnet runt, så borde man ju kunna ha …
INTERVJUARE:En restaurang?
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:Räknas kiosk som livsmedelsbutik?
RESPONDENT:[skratt] Det får du nästan fråga dem på bygglov, tror jag, för det …
INTERVJUARE:Det är bygglov?
RESPONDENT:Ja, för det blir så …
INTERVJUARE:Det där är också en sån fråga eller ja, som man kan prata om, det är relationen mellan bygglov och kanske vissa miljötillstånd och detaljplan, alltså hur är det, är det så att vissa frågor alltid avgörs från bygglov, eller så där?
RESPONDENT:Mm.
INTERVJUARE:Men är det också så där att det kommer kolossalt mycket krav på att se över bygglov i en viss inriktning, det är då som man bestämmer sig för att titta på att göra tillägg i detaljplanen, eller en detaljplanändring, eller hur hänger de här sakerna ihop? Kanske var en luddig fråga …
RESPONDENT:Ja, alltså jag tänker att … ja, hur hänger det ihop egentligen? Jag tänker att det är väldigt enkelt om det är … om det verkligen är ett nytt ändamål som man vill ha in på en plats, då brukar man göra en ny detaljplan, om det finns en reda befintlig detaljplan. Sen är det väl i så fall, nu har vi hamnat lite i ett läge för Ringön som det är lite så, men vad kan man egentligen göra inom gällande detaljplan? Var går gränserna där? Är det så stor skillnad mot vad de här tilläggen skulle vara? Så där står man väl lite och vacklar i så fall. Men om vi tar ett exempel om vi har en skoltomt som vi vill omvandla till bostäder, då måste vi göra en ny plan. Eller en skoltomt som ska användas för industri, eller vad det nu kan vara. Men då är det enkelt. Men när syftet är … som nu, när vi inte vill ändra byggrätten, vi vill inte kanske … ja, egentligen tycker jag att egentligen ska alla ändamål som inte på något sätt riskerar att tränga ut någon befintlig verksamhet, prövas i det här tillägget.
INTERVJUARE:Men kan man veta på förväg vad som kan tränga ut, alltså …?
RESPONDENT:Det är väl där det blir lite lurigt kring de olika … som du säger, med miljötillstånd, för det är ofta … det är där risken finns, tänker jag. Och om vi har en väldigt bullrande verksamhet och sen flyttar det in någon som klagar och så får den som hade … egentligen var där från början, är den som stör, och då får den krav på sig att åtgärda sin bullerkälla. Och beroende på hur dyr den där åtgärden är, så kanske antingen klara det företaget det, eller så gör det inte det, och väljer att flytta någon annanstans. Så att det är där det är lite lurigt i hela …
INTERVJUARE:Det är lurigt, ja.
RESPONDENT:I hela lagstiftningen, tycker jag. Just den … Och just då utifrån, för då är det miljö och hälsa som kan prövas på det sättet. Och det görs av Miljöförvaltningen och det görs av Länsstyrelsen, och det är där jag menar, där vet inte vi hur … riktigt. Vi har inte hittat några bra exempel på hur kontor eller de här föreningslokalerna i relation, om vi skulle ha en föreningslokal … om vi möjliggör centrumändamål och har en föreningslokal, finns det några risker med att möjliggöra den här, om de klagar eller kan kommunen bli skadeståndsskyldig på något sätt, för att man har gjort någon feltolkning? Och vi vet inte riktigt. Vi vill ju … det är det vi vill ta reda på.
INTERVJUARE:Ja. För det här … kan ju tänka sig då, att en del av de nya verksamheterna som har tillkommit på senare år i Ringön, om jag tolkar det här jag har sett och jag har träffat människor och så där, så är det många som vill vara där, självklart för att de hittar bra lokal med bra hyra, men också för att de tycker att Ringön är spännande då. Och samtidigt så, någon gång i alla fall, har jag stött på någon som … de är där och är jätteglada över det, men så klagar de på sin granne som luktar. Och det är också lite typiskt [skratt] och … du förstår vad jag tänker på. Vi har pratat om det här och då tänkte hon om, tror jag lite, och tänkte att ”ja, men det är klart, det blir ju en paradox”.
RESPONDENT:Ja, för det blir det ju.
INTERVJUARE:Ja. Att man söker sig till Ringön för att man vill ha den här annorlunda, charmiga och samtidigt när man väl är på plats, så klagar man på det som ändå är några av de ingredienser som gör att Ringön är som det är. Och vad ska man göra åt det? Det är väl bara liksom att jobba på lobbyverksamhet och goodwill, eller vad …?
[skratt]
INTERVJUARE:Man kan inte … så här från High Line i New York, så har jag hört från min kollega Marie Ferring, som studerar det, att där lär det finnas kontrakt, människor som vill bo i närheten, även det som heter The Meat Packing District, och det finns en del av de här meat packing-verksamheten kvar, så har folk fått skriva in i kontrakten att de godtar att det kanske luktar och bullrar. Och det kanske man kan göra där, jag vet inte, det är kanske någon New York-klausul [skratt]
RESPONDENT:[skratt] Ja.
INTERVJUARE:Och det här känns inspirerande, samtidigt så finns det väl en risk att det då bara kanske är människor som är väldigt fattiga som inte skulle ha råd att bo någon annanstans än där det bullrar. Om det inte samtidigt var väldigt, väldigt hett som det väl säkert är då vid High Line och Meat Packing, i New York. Men tror du … skulle det gå att skriva in ...
RESPONDENT:Föra in såna klausuler?
INTERVJUARE:För de nya som kommer och skriver kontrakt?
RESPONDENT:Jag tror inte det med vår lagstiftning, nej, och jag tror att jag är inne på det att vi vill ha någon form av likabehandling. Människa som människa, det ska vara okej att bo där.
INTERVJUARE:Just det, man litar inte på att människor egentligen väljer helt fritt, om de [skratt] …
RESPONDENT:Ja, jag vet inte, jag tänker mer … Om man tänker nu med buller, så har det kommit lite nya … då har man satt … man har ändrat gränsen här för trafikbuller, och hit, vad som ska vara rimligt. Då blir det ändå tydligt, för det är lika för alla, att då gäller det. Men att skriva klausuler så här för lukt eller liksom … hur mycket ska det lukta? När ska det … eller liksom … jag vet inte. Jag tror att … nej, jag tror inte det skulle funka här, spontant. Och det är ju på ett sätt lite fint ändå, i Sverige, att vi är så … ja. Att det är liksom inte …
INTERVJUARE:Accepterar inte något sämre [?? 1:03:25] …
RESPONDENT:Nej, nej.
INTERVJUARE:… även om de säger att det är för att de vill ha det sämre [?? 1:03:29]?
RESPONDENT:Nej, precis [skratt]
INTERVJUARE:[skratt] Ja.
RESPONDENT:För det där … ja, det skulle nog kunna gå om man börjar skriva klausuler, går det att ta det ganska långt, tänker jag, till allt möjligt.
INTERVJUARE:Just det, då kanske man har svårt att sätta en gräns för någon lägre nivå?
RESPONDENT:Ja, för liksom … ja. Och vad … ja. Man kan driva det inom en rad frågor, och då på något sätt så kanske hela den här liksom ut … Alltså det är lite om man tycker det är rätt eller fel, att vi har en sån … vi har de här byggnormerna som vi har och med tillgänglighet och annat, som ska vara på en viss standard helt enkelt. Det hade gått börja liksom … För det är väl lite så man får se det, tänker jag, kring det här med miljö och hälsa, att det är på något sätt någon slags standard som vi har, för … Men sen är det ju vart den där standarden då, om vi inte pratar bostäder, vad är den då för alla andra verksamheter?
INTERVJUARE:Mm. Jag tänker på … lite relation mellan befintliga verksamheter, eller de som har varit i Ringön länge, och så nytillkomna sista åren då. Ser du att det är någon skillnad på dem, hur de engagerar sig för Ringön, eller hur de syns eller vad de vill med Ringön, om du kommer i kontakt med dem?
RESPONDENT:Alltså jag har en känsla av att det är lite mer nya företag som Saltet har snappat upp, men det är bara min känsla. Jag vet inte om du har samma bild men till exempel när de har sina … vilka de har bjudit in till de här Framtid Ringön-mötena. Men jag tycker när vi genomförde Hall Of Fame, i alla fall första gången, det var väldigt roligt att det var både det här IL Recycling som har funnits länge, alltså det var ganska många gamla som hade funnits här länge, som var med i det projektet. Hur var frågan? Alltså …
INTERVJUARE:Nej, men jag tror nog egentligen att Saltet har fått tag på en hel del, även av de traditionella, som det här Swap Meet har också ett sätt … Och det var väl en idé som uttrycktes av närvarande på Ringön, när man hade haft sin fest? Så att det tror jag kom underifrån och från människor som har varit där länge som har väldigt mycket med motorrelaterade … verkstäderna. Så det var ganska kul. För jag tänker annars på, i och med att jag upplever att det är ganska mycket de nya kreativa näringarna som har kommit, som [hör inte 1:06:34] …
RESPONDENT:Ja, för det är väl lite dem jag tänkte på, de här Framtid Ringön-mötena eller när jag har varit med han [hör inte 1:06:39] Krister Ove [?? 1:06:42] på dem, så var också en del nya mer än vad det var kanske gamla.
INTERVJUARE:Ja, just det, precis. Ja, han har nog framför allt fångat dem, tror jag. Eller fått dem att bli engagerade [hör inte 1:06:51]
RESPONDENT:Ja, lite så. Så att … ja, det är svårt att säga, om det är liksom … men det är nog lite blandat och det kanske har med frågeställningen att göra också, vem det är som fångas av det. För det är som du säger med Swap Meet:et där.
INTERVJUARE:Jag tänkte så där lite allmänt annars, hur tänker du om relationen mellan er här på fastighetskontoret och Saltet på Ringön, har ni mycket kontakt och så där?
RESPONDENT:Ja, Matilda och jag har haft en del kontakt, absolut, det har vi haft. Sen tycker jag att det är lite … jag kan känna mig lite överflödig i min projektledarroll. Det låter lite konstigt kanske men att innan de var på plats så var det ganska givet så, och jag har jobbat utifrån de här prioriterade stegen i Spontaneous City, det har jag … så där. Men ett av de var till exempel att aktivera Järnmalmsgatan, men det finns ingen anledning för mig att jobba med den frågan, för det gör de så bra, så att … och de andra är också på rulle, ganska väl, så att jag … lite så här snarare tycker jag kanske att stafettpinnen borde … ja. Det känns lite krystat nästan att ha så här många olika projektledare från staden.
INTERVJUARE:Du tycker att du skulle lämna stafettpinnen till dem, helt enkelt?
RESPONDENT:Ja, ja, lite så.
INTERVJUARE:Men då skulle det, tänker jag nu, nu bara jag resonerar, då skulle det behövas att Ringön var ett projekt som inte bara sökte och levde på projektmedel år för år, utan då skulle det vara någon mer försäkran om att det kan bli mer …
RESPONDENT:Ja, långvarigt typ, ja. Precis.
INTERVJUARE:… långvarigt, ja. Men det är sant, de är närvarande också, och har tid.
RESPONDENT:Ja, precis, för det … de lägger mycket mer tid än vad jag gör. Och även mer tid än vad Fredrik gör, så att lite så här … ja. Lite krystat kan jag känna att det har blivit, liksom rent så här utifrån stadens organisation. Men jag tycker de gör … de gör ett jättebra jobb. Att ingen kritik utan snarare ifrågasättande om mig själv [skratt]
INTERVJUARE:[skratt] Ja, nej, behöver du ju inte heller men … Hur tycker du, alltså utifrån din horisont, vad du ser, hur ser relationen ut sinsemellan olika fastighetsägare? Jag har varit inne på någon gång innan tror jag, men …
RESPONDENT:Alltså jag upplever ju att de har ett ganska bra samtals klimat, fastighetsägarna emellan. Att den här fastighetsägarföreningen har … det är inte alla som är med, men det är ganska många som är med i den. Sen så ibland kan jag undra över hur … jag har varit med på lite årsmöten och så där, men hur mycket information de har gett mellan årsmötena, utifrån det de driver i Framtid Ringön, och så där. Där jag själv har känt ibland att ”det här trodde jag att de hade förankrat med sina medlemmar”.
INTERVJUARE:Bara för att förtydliga så jag fattar det här, har du ibland fått upplevelsen att de som är i Framtid Ringönkonstellationen, de ägarna ibland kör ett race som de inte riktigt förankrar i den större grupperingen?
RESPONDENT:Ja, lite så. Det har jag nog känt av lite, eller det där, ja, de har inte ens informerat om det kanske.
INTERVJUARE:Nej, okej.
RESPONDENT:Sen när de har årsmötena så backar de oss och säger ”ja, men det här har vi drivit”, men jag tänker lite som jag själv pratade om, det här att ha kontinuerliga möten under en process för att känna att man är på samma ba… i samma läge i den där processen, det har jag … jag tror inte de har gjort det, så mycket. Men det är också den fastighetsägarföreningen … jag vet inte riktigt hur de har lagt upp arbetet fullt ut.
INTERVJUARE:Nej.
RESPONDENT:Men det är väl det enda jag har tänkt på så. Sen så att det verkar finnas en bild av att vissa fastighetsägare är lite besvärliga men den verkar vara lite gemensam så, att det är många mot en i så fall, eller vad man ska säga, som tycker att den …
INTERVJUARE:Alltså inom fastighetsägarkollektivet, så tycker några att vissa andra är lite så där?
RESPONDENT:Ja, lite så.
INTERVJUARE:Ja.
RESPONDENT:Tänker jag mer.
INTERVJUARE:Vad är det … vet du någonting om vad är det de besvärliga vill då, eller inte vill?
RESPONDENT:Nej, men att de kanske inte vill så mycket då, att de är lite konservativa i sina … att de vill ha de som det alltid har varit, så där.
INTERVJUARE:Mm.
RESPONDENT:Lite så mer. Men inget annat egentligen.
INTERVJUARE:Upplever du annars att det går bra att, om man säger, kommunicera med fastighetsägarna, att ni pratar samma språk? Eller att det … alltså det är en sak att man inte förstår hur den andra kan tycka som den gör, men det är en annan sak om över huvud taget inte … förstår inte vad den andra är ute efter?
RESPONDENT:Mm. Jag kan väl uppleva att de ibland inte vill förstå, hur saker och ting fungerar. Det kan jag nog mer känna. Alltså att … Och det kanske handlar om att man skulle försöka säga det på ett annat sätt då, men ja, det är vissa frågor, som till exempel det här med en detaljplan är en prövning. Att det är stadsbyggnadskontoret som gör den prövningen, det är en myndighetsutövning, såna saker som inte riktigt verkar gå fram, upplever jag det, lite som. Och där jag har sagt det en gång, sen säger Fredrik det nu, och han säger det kanske för likt mig då, jag vet inte, men det verkar fortfarande inte som man riktigt köper det. Utan man tror att vi driv… lite så här, småpåveri på kommunen snarare än att det finns en lagstiftning som stödjer det. lite så, om jag är lite konspiratorisk eller så där. Men jag upplever det lite som att man vill inte förstå, för det är en jobbig insikt någonstans. Snarare än att man egentligen förstår man nog, om man hade velat. Förstår du hur jag menar?
INTERVJUARE:Ja, kanske men jag skulle vilja liksom ändå gräva i det där då. Nu kan jag … nu gör jag mig liksom lite dum här då, prövning, vadå prövning [skratt]? Att det är en prövning? Alltså det jag tänker spontant är att självklart har människor tänkt innan, det är därför vi har lagar som ser ut på ett visst sätt. Och en del av de här sakerna kan man lägga in då i en detaljplan, vissa restriktioner. Och för varje sak någon fastighetsägare vill göra, eller en kommun, så måste man då prövas mot det här lagutrymmet, som detaljplanen innebär. Är det så jag ska fatta det, eller det är … du menar en officiell prövning?
RESPONDENT:Alltså det är ju allmänna och enskilda intressen som man prövar, också. Och egentligen tänker jag mer så här, att bara för att man har ett löfte om att sätta igång en detaljplan, så innebär det inte att man har beställt en detaljplan. Utan det är en prövning, hela detaljplaneprocessen, där man tittar på varje fråga som dyker upp under detaljplaneprocessens gång. Och ser om det är möjligt. Och det kanske gör att om man började med det här, om jag säger att ingången till att få ett planbesked, det var att vi ville pröva alla ändamål utöver bostäder, det här tillägget. Prövningen kanske kommer generera dels ett mindre område än vad vi såg från början, men också inte alla de som bestämmelserna som vi trodde. Vi beställde inte alla bestämmelserna och sen ska någon bara stämpla igenom det. Utan det prövas ju då, som du säger, utifrån lagrummet.
INTERVJUARE:Jag tror att det är ordet ”prövning” som gör det svårt.
RESPONDENT:Ja, det kan ju … ja.
INTERVJUARE:Ja, jag tror att det gör att det är svårt att hänga med, faktiskt. Om du frågar mig. Alltså och jag tänker, jag tror också att många som inte jobbar med detaljplaneprocesser själv, tänker att detaljplanen är någonting som kommunens statsmedelskontor designar. Och pekar ut, liksom. Bestämmer, sätter ner foten, så här. Och det är ju ett annat sätt, som inte stämmer med det du säger att ni gör. Det du beskriver tycker jag låter mer processuellt och uppe till förhandling, där man hela tiden har den här lagarna som man tittar på.
RESPONDENT:Ja, för den är hela tiden … Ja. Lagar som man tittar på, men också vad … som allmänheten ska få möjlighet att yttra sig. Myndigheter ska få möjlighet att yttra sig, vad säger de i samrådsskedet? Finns det skäl till att ändra sig i någon fråga? Så.
INTERVJUARE:Kan det vara något där alltså …
RESPONDENT:För det är en process, alltså hela … det är en detaljplaneprocess.
INTERVJUARE:Ja.
RESPONDENT:Så det stämmer ju som du …
INTERVJUARE:Men bara för att jag … jag har ju absolut för länge, länge sen suttit och läst om detaljplanen [hör inte 1:16:44] …
RESPONDENT:Ja, ja [skratt]
INTERVJUARE:… funkar och allt det här. Nu är det 15 år sen, nu kommer jag inte ihåg, och då blir det så här ”prövning, prövning”, alltså bara ett sånt litet ord, gör att jag fattar inte heller plötsligt vad ni säger.
RESPONDENT:Nej. Så att … ja, men det att liksom … ja, den förståelsen tror jag kanske inte riktigt finns. Eller då kanske vi inte pratar samma språk riktigt, i så fall. Kan ju vara så, faktiskt. Men också att man inte godtar riktigt … Man ska ha någon expert som uttalar sig eller man ska ha mer en direktör som kommer och säger något till slut, för mitt ord räcker inte liksom.
INTERVJUARE:Nej, just det.
RESPONDENT:Lite den känslan har jag också.
INTERVJUARE:Var du med på det mötet när Fredrik …
RESPONDENT:Nej.
INTERVJUARE:Vet du någonting om hur det gick?
RESPONDENT:Nej, jag vet faktiskt inte. Mer än att vi fick i uppgift efteråt att skriva någon slags avsiktsförklaring, där vi … fyra frågor som vi har skickat till fastighetsägarna där det gällde, dels gällde det en detaljplan som tidigast kunde vara klar … hur det här med tomträtterna, att de som ligger utanför det här tillägget, när de får möjlighet att friköpa. Och det var två frågor till tror jag. Eller om det var en till …
INTERVJUARE:Är det ett avtal som även jag kan få se?
RESPONDENT:Ja, du kan få se det.
INTERVJUARE:Finns det här nu, eller?
RESPONDENT:Ja, jag kan ta fram det.
INTERVJUARE:Ja. Jättegärna.
RESPONDENT:Alltså det är inget [hör inte 1:18:22] …
[går iväg]
INTERVJUARE:Ja, men ändå, sånt är jättebra.
RESPONDENT:Så det … och det kan jag väl också uppfatta att man inte tror på det vi säger fullt ut, att det finns någon annan … jag vet inte.
INTERVJUARE:Nej, jag vet inte heller vad det beror på. Men jag tror, som jag upplever också med det där, på mötet, jag kommer ihåg när det landade vid att nästa steg var att ordna ett möte mellan fastighetsägarna och direktören. Det tror jag också handlade om att … jag upplever, om jag minns rätt, att du och Fredrik pratade om att … ja, men lite det här, det finns den här linjestrukturen, där ni inte har mandat att bestämma allting. Och då tror jag att fastighetsägarna uppfattade att låsningen låg i att det fanns ett stopp i processen, som hade att göra med personer högre upp. Jag tror inte man uppfattade där att det handlade om lagutrymme som var …
RESPONDENT:Nej, inte i den frågan kanske. Men jag har uppfattat det i andra sammanhang, där man har [hör inte 1:19:44] som när vi hade diskussionen om bostäder och tränga ut … Annars tror jag den skulle komma tillbaka, den där frågan hela tiden. Liksom att de inte riktigt tror på oss [skratt] fullt ut. Men ja.
INTERVJUARE:Nej. Synd.
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:Min sista fråga egentligen här, den handlar om något också delvis annat för det är så här, det här projektet jag har nu, det heter ett akut pro… eller akut projekt är det, det är mer formen av pengar, det var inte det jag skulle säga, utan det är aktionsforskning, jag gör nu.
RESPONDENT:Okej, ja.
INTERVJUARE:Och det är första gången jag gör det. Eller så kanske jag alltid har gjort just det. och det handlar om att jag får både påverka er, som jag studerar, men jag får även låta mig själv påverkas under processen. Det gör inget att projektet förskjuts åt olika håll. Och jag tycker att egentligen är det härligt, för det är alltid så, det vet man ju, det är så här att när man studerar något, även om man försöker förhålla sig helt objektiv, så händer det någonting i processen när man studerar alla de påverkas. Men här är det helt okej [skratt]
RESPONDENT:Ja [skratt]
INTERVJUARE:Och då har jag sagt till andra då att om ni vill, dels så får ni väldigt gärna ge mig läxor, alltså be mig kolla upp, alltså hur beskriver gentrifieringsforskningen om vad det nu kan vara för någonting. Så kan jag gärna titta på det, för att jag vet själv att jag funkar så att jag jobbar mycket bättre, om jag har ett uppdrag att kolla någonting specifikt, så här. Och en sak jag tänkte på innan, det var när vi pratade om det här med verksamheter som trängs undan kanske för att de bullrar, om det kommer andra verksamheter då, företagare. Så jag vet inte heller där om … allt det här kan man inte kalla för gentrifiering heller. All typ av förändring där det inte längre passar med att ha, vad det nu är, i viss del av stan, allt det kan inte vara gentrifiering. Men själv vet jag inte exakt, jag håller på att lär mig också.
RESPONDENT:Mm, var gränserna går liksom?
INTERVJUARE:Ja, precis. Och vad som är det ena eller det andra och vad är problemet och varför, för vem. Men som sagt, ni får gärna ge mig då, komma med frågor som ni vill att jag ska kolla upp. Och det andra är att jag tar gärna emot tips, om du vet något ställe som jag skulle kunna besöka och titta på, där det verkar som att det funkar väldigt bra. Men nu har du nämnt det här med Jubileumssatsningen här i vår egen stad, och till exempel då [hör inte 1:22:28] fabriken, så där. Men om det är något annat du tänker så här att ”åh där” …
RESPONDENT:Just vad gäller samarbete och så, tänker du, eller mer allt möjligt?
INTERVJUARE:Ja, hur man … eller till exempel där det finns liknande områden som Ringön, som har utvecklats och blivit den här mixen som i alla fall du föreställer dig att visionen innebär, att det har lyckats bli så, någonstans. Jag vet att det finns den där rapporten Tillåtande oaser men …
RESPONDENT:Men de var inte liksom … alltså de områdena är inte riktigt … de är inte så lätta att bara se som referenser, tycker inte jag i alla fall.
INTERVJUARE:Nej, många skiljer sig väldigt mycket ändå. Men …
RESPONDENT:Tänker liksom … om man tänker på slakt… den här köttbyn [?? 1:23:24] till exempel i Köpenhamn, dels var det en stor byggnad mer eller mindre, som staden ägde. Alltså så förutsättningarna har varit så himla olika. De andra var liksom … Berlin är också … jag inte säker på att det var industriområden riktigt, som var ... där heller.
INTERVJUARE:Nej …
RESPONDENT:Där heller, utan det känns mer som att det har varit stadsdelar, med ganska blandat innehåll från början.
INTERVJUARE:Ja, bostäder och så även, där också?
RESPONDENT:Ja. Vad var det mer, i Finland, där var ju mer hamnområden som görs om i och för sig men också kanske mer … ja, nej, kan inte riktigt så tycka att något av dem egentligen är något jättebra referensexempel.
INTERVJUARE:Vad heter det, [hör inte 1:24:16] …
RESPONDENT:Har Matilda sagt någonting, tycker hon att något utav de är …?
INTERVJUARE:Vad sa … Matilda?
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:Hon pratade om ett område i Kanada, eller nej, i Seattle kanske det var. Men sen så vet jag inte riktigt vad jag själv tyckte om det. Gud, nu var det här innan sommaren och jag kollade och så kommer jag inte ihåg … men jag tror inte riktigt jag fattade heller vad det var, med det området faktiskt.
RESPONDENT:Nej.
INTERVJUARE:Och Fredrik tänkte på Slakthusområdet i Stockholm men det har min kollega studerat och det skiljer sig också en del i och med att det har varit så tydligt … en typ av livsmedelsindustri som får ersättningslokaler och som är ganska glada över att flytta, för att de får fler funktionella lokaler. Men där var det väldigt mycket kulturverksamheter, och då blir det här att … någonstans kan jag tycka ibland att … det är ganska lätt att hitta vad man gör för kulturverksamheten men de är så specifika och det jag kan känna är att konstnärer och kulturarbetare, de är ofta intresserade av att både kommunicera med publik och att de organisera sig tillsammans. Medan områden av Ringöns typ, eller som jag har studerat innan då, det som nu heter Östra Kvillebäcken, men längre tillbaka, det är många … alltså väldigt diverst småföretagare, där många är skeptiska mot varandra. Det fanns inte alls den här viljan att arbeta gemensamt och diskutera ut då att … som ofta konstnärer och kulturarbetare gör. Så att det är svårt, man kan hitta många processer där det är just väldigt mycket kultur, men det här är inte samma.
RESPONDENT:Nej, för det håller jag med dig om att det är inte rikti… det är fel att tänka att det är det, bara. Men för det tycker jag ändå är lite intressant med Ringön, just att jag upp… eller jag vet inte, men jag upplever det inte så att man är så skeptiskt. Just det där att man har organiserat sig i den där fastighetsägarföreningen och så där, tycker jag ändå tyder på någonting, att man har haft en vilja av att samarbeta. Men det kan också vara att man kände ett gemensamt yttre hot. [skratt] Som förenade lite. Med hela den här tomtsrättssituationen, för det var ändå den som gjorde … föranledde det, tror jag, faktiskt.
INTERVJUARE:Men hade tomtsrättssituationen kunnat innebära egentligen att kommunen en dag säger att ”nu säger vi upp avtalen”?
RESPONDENT:Vi tycker inte … nej, vi tycker inte att det är lagstiftningen är utformad sån, så vi har några skäl till att göra det. Då ska det finnas … då måste det vara timingen, det finns ett litet, litet fönster. Det måste pågå en planering, det måste ske tre år innan avtalen löper ut. Och det måste vara något större allmänt intresse.
INTERVJUARE:Okej.
RESPONDENT:Så det är liksom inte att … det är rätt osannolikt.
INTERVJUARE:Ja, och så ska ni ha resurser med människor som hinner jobba med den processen just den tidpunkten. Ja.
RESPONDENT:Ja, så att … nej. Och det här … alltså de har ändå upprättas en gång, för att gynna näringslivet, de här som är upprättade för industriändamål, för att avlasta företagen ekonomiskt. Så att man på något sätt blir det ju lite paradoxalt, kan jag tycka, i hanteringen av de här näringsverksamheterna också.
INTERVJUARE:Ja, just det, man tänkte sig, om jag förstod det rätt, att ge fastighetsägare möjlighet att äga och bygga byggnader här, men utan själv behöva bli markägare, skulle underlätta gör dem.
RESPONDENT:Ja, utan att behöva betala för marken liksom.
INTERVJUARE:Just det.
RESPONDENT:Ta den kostnaden också, utan bara ha hyra då på marken.
INTERVJUARE:Men hur är det med Gotenius, vet du om han äger?
RESPONDENT:Jag tror inte han äger, utan jag tror bara det är Jag och så har Castellum har någon som de äger också, sen är det någon till. Det är typ fem, sex stycken bara.
INTERVJUARE:Men det här är ganska intressant, för jag tänker så här, nu bara jag ponerar helt fritt, att om det är så att det skulle vara en tendens, att fler fastighetsägare i dag, vill kunna köpa ut marken. En del av de här är aktörer bara som fastighetsägare, de är inte verksamma själv. Men andra är verksamma själv. Men oavsett, säg att det även … de som är verksamma själv också intresserade av detta, då kanske det också ett tecken på att fastigheter i dag, det har mycket annan forskning också visat, har blivit en vara, alltså någonting att leva på i sig, på ett helt annat sätt än vad det var, för några decennier sen.
RESPONDENT:Ja, ja, visst. Så är det också.
INTERVJUARE:Så är det bara ett tecken på det att … det är inte bara för att kunna ha utrymme för bättre ändamålsenlighet, med byggnaderna, som man vill äga själv.
RESPONDENT:Nej, visst. Så är det ju, absolut. Jag tänkte lite på det här med frågor och områden och så. Jag tycker det är så intressant att … om jag får fundera lite så hur staden fungerar och … att det har kommit upp den här gentrifieringsdebatten så tydligt för Ringön men inte över huvud taget i Högsbo. Det tycker jag är lite intressant, vad det är som gör det. Där man egentligen har mycket mer drastiska … för de verksamheterna.
INTERVJUARE:Det har varit en del där om … apropå renovräkning och så. [hör inte 1:30:04] pratat om som renovräkning [skratt]
RESPONDENT:Jaha [skratt]
INTERVJUARE:[hör inte 1:30:07] vet jag … ja. Och där har … det är inte bara Catharina Turner [?? 1:30:14] utan det är andra som också varit ganska … [hör inte 1:30:17] apropå det.
RESPONDENT:Ja, för det är också ett område som är väl… alltså det är till ytan, nordens största sammanhängande industriområde, Högsbo industriområde, som man nu …
INTERVJUARE:Jaha, jag tänkte på Högsbo bostads…
RESPONDENT:Nej, nej, jag tänker på själva industriområdet, som man nu går in och gör förtätningar och där man släpper fram bostäder här inne i det här området. Och då tycker jag … jag tycker det är lite intressant bara att det … varför gör vi skillnad på område och område? Och för Ringöns del då, som inte ens tänker tillskapa några bostäder i närtid. Kommer den här gentrifieringsdiskussionen upp och blir ganska aktiv, medan det … jag har inte hört någonting kring det här …
INTERVJUARE:Industriområdet i Högsbo?
RESPONDENT:Nej.
INTERVJUARE:Förlåt att jag var helt väck, jag var helt inställd på att [hör inte 1:31:11] …
RESPONDENT:Ja, ja, nej. Men det tycker jag är lite spännande, vad … vem är det som definierar var den diskussionen ska föras? Och utifrån vilka grunder? Och finns det positiv och negativ gentrifiering som vi köper?
INTERVJUARE:Men jag undrar om det här att … vet du om det har varit några konstnärer och såna konsthantverkare som har flyttat in i Högsbo?
RESPONDENT:Nej, jag vet int… det kanske inte är det.
INTERVJUARE:Eller kreativa näringar eller så?
RESPONDENT:Nej, det kanske inte är det.
INTERVJUARE:Så det kanske inte är hippt på samma sätt, å andra sidan så har inte heller … då har de inte synliggjort att man flyttar in här och här är det spännande. Och då får det heller inte de här ögonen på sig, de som har märkt att det drar med sig gentrifiering. Jag vet inte.
RESPONDENT:Nej, nej, det kan vara så.
INTERVJUARE:Det är en gentrifiering som har hoppat över det steget, eller något.
RESPONDENT:Ja, ja, precis, lite mer i så fall så.
INTERVJUARE:Men det är väldigt intressant som jämförelse.
RESPONDENT:Ja, jag tänker det att det … att det ändå är det. Sen ett annat område jag tänkte på, det är det här Sorgenfri i Malmö, som … det har varit lite stilla, men nu läste jag om en artikel om att staden hade köpt upp en fastighet, där man skulle göra skola och allt möjligt i Malmö, i det här området. Så att jag vet inte riktigt vad som hänt, har inte följt det så noga, det sista. Men den läste jag bara igår, i Fastighetsnytt den artikeln, tror jag. Och då tänkte jag att det här borde man kolla lite mer var de står i den processen som de satte igång för ett antal år sedan. För det är också ett ganska centralt område, som har haft lite blandat innehåll, som inte … man kan inte säga tydligt att det har varit för en speciell inriktning, så som Slakthusområdet heller. Utan blandat, skulle jag säga.
INTERVJUARE:Ja, det kan nog kanske vara något. Och som sagt, Högsbo, den är värd att titta på. Högsbo, det känns också så glest och utbrett.
RESPONDENT:Ja, och det … men det finns lite olika delar i det, tänker jag. Och där finns ett program, för hela Högsbo, som ändå … och där är ju politiken som har sagt att ”här ska vi ha blandstad”. Det är egentligen varit något som man kanske tjänstemannanivå hela tiden har tyckt att det här kanske inte är det … det här är ett fungerande verksamhetsområde, nordens största, det kanske har ett värde i sig. I alla fall än så länge, men det har varit jättetydligt. Och nu kommer det … dels har Platzer, håller ju på. De har ett Jubileumsprojekt också, Södra Änggården kallar de det. Som är i det här området. Det kan du titta på också. Och sen så har … vad heter det? Tror det är Stena och Ikano Bostad, alltså Ikeas bostadsdel, köpt den här gamla Prippstomten. Och tänker omvandla den. Och sen i det här programarbetet där pratar man också om en mer … alltså ett annat, mer blandat innehåll, och där är en del i den norra delen, som är mer tätt och smått så.
INTERVJUARE:I den norra delen …
RESPONDENT:Av det här industriområdet. Så att …
INTERVJUARE:Jättebra tips. Börja med sin egen stad lite.
RESPONDENT:Ja, det är intressant hur det funkar.
INTERVJUARE:Men det var väldigt intressant, den frågan, Högsbo, att det inte har några diskussioner där, på samma sätt.
RESPONDENT:Ja, jag tycker det själv, att det … mm.
INTERVJUARE:Mm.
RESPONDENT:Och just också, om man tänker utifrån som Saltet också, jag menar att det har inte … alltså visst det har kommit till en del kreativa näringar, men det är inte så jättemånga ändå. Det är inte så att det är det som är majoriteten i det området direkt. Det är ingen alltså … det är fortfarande det andra som är majoriteten. Det … ja.
INTERVJUARE:Men det kanske är en del ändå … Gotenius, han kommenterade en gång, det var så här, att både jag och Mats Gotenius blev intervjuade av en journalist som skriver för forskningsrådet Forma … har en webbtidskrift så där. Så att det här kan jag prata öppet om för det står redan i en artikel, att Gotenius, han uttrycker då att han tycker att det är lite synd, när man uppmärksammat Ringön väldigt mycket, att det framför allt är … det ser ut nu som att allting bara är kreativa näringar och konstnärliga verksamheter, för det är det man uppmärksammat mycket i GP, tyckte han så där. Att det var lite sned bild, när det finns så mycket annat som inte låter höras om sig, på samma sätt.
RESPONDENT:För det kan jag hålla med om, det är kanske det negativa med de artiklar som har varit, att man … att det blir lite romantiserat så här, det blir någon slags skimmer kring området, som inte riktigt stämmer, heller. Utan det är … egentligen att man satte att det skulle vara ett näringsliv med både spets och bredd, det beror ju på att det är jättemycket företag som har … ofta som nystartade företag, som har … alltså har haft en period på Ringön där de har hittat lokaler och det kan ha haft industriell prägel, det har inte haft med kreativa näringar direkt att göra, utan mer med annat, ett annat innehåll. Att det har en sån viktig funktion på det sättet, området.
INTERVJUARE:Har du något tips på såna företag du tycker kunde vara bra att intervjua, såna här … inte det här Kokokaka och de här som [hör inte 1:37:44], andra …
RESPONDENT:Nej, precis. Det är det nästan att man skulle fråga någon på BRG, tänker jag, som kan ha följt … jag kan ta reda på det om du vill. Jag kan kolla upp det för jag tänker att en del av de här är säkert liksom har kanske inte jag varit i kontakt med, för att de är kanske inte kvar längre, men …
INTERVJUARE:Oj, vet du, vi har pratat i en timme och fyrtio minuter.
RESPONDENT:Jag såg det.
[skratt]
INTERVJUARE:Så det var inte konstigt att det började kurra i min mage.
RESPONDENT:Nej.
INTERVJUARE:Men jag kanske … jag tar och stänger av den här intervjuinspelningen nu.
RESPONDENT:Ja.
INTERVJUARE:Och så … nu har jag fått tips här, det är jättebra.
