Intervju med Niklas Nilsson
INTERVJUARE:… när jag trycker det.
NIKLAS:Det vill jag.
INTERVJUARE:Och det kan dröja lång tid, du vet, forskare vi jobbar …
NIKLAS:Ja.
INTERVJUARE:Ja. Så, man kan ju börja bara med, du är fastighetsägare här på Ringön.
NIKLAS:Ja, precis. Har varit det sen 2004.
INTERVJUARE:Ja, [hör inte 0:00:14] Ja.
NIKLAS:Nej, men … om det ringer så kanske jag måste svara lite snabbt så.
INTERVJUARE:Ja, jag förstår, då stänger jag av [hör inte 0:00:20]
NIKLAS:Ja, precis. Men jo, vi har varit här sen 2004. Och jobbar … På Ringön finns det ett par olika typer av fastighetsägare, det är några som är lite större. Några som har sina egna hus, så de är de minsta oftast, som har sin egen verksamhet i sitt eget hus. Och så sen några som vi, som har ett hus eller två hus, eller fyra liksom. Och som är då en mindre fastighetsägare, men ändå hyr ut sina lokaler.
INTERVJUARE:Okej, så du har inget annat än ditt kontor, kan man säga?
NIKLAS:Nej, precis. Vi hyr ut lokaler till … ja, men som Patricius [?? 0:01:05] som var här, som har bilverkstad eller ja, sånt. Och då försöker vi … beroende på vilken man är så tror jag man har lite olika sätt att jobba. Mm.
INTERVJUARE:Hur funkar det mellan er då, tycker du? Ni möts i en fastighetsägarförening, om jag har … så där?
NIKLAS:Precis. Jajamän.
INTERVJUARE:Är det bra stämning [?? 0:01:27]?
NIKLAS:Alltså det är det, på många sätt. Men Ringön är också, det är lite speciell liksom … det finns lite sån känsla av att reda sig själv här. Så det är inte alltid att engagemanget är superstort från alla medlemmarna. Men vi har årsmöte och vi har … vi har 80 % av fastighetsägarna är med i föreningen. Vi har årsmöten där ett gäng människor kommer men inte … inte alla men det är väl lite så här symptomatiskt i samhället, det här. Att engagera sig i föreningar är inte … det är inte det nya svarta. Så det är inte det lättaste att få alla med. Men vi har nyhetsbrev hela året, eller … ett antal per år och … ja.
INTERVJUARE:Jaha, ni har nyhetsbrev? Kan man … lista … man måste vara medlem förstås [hör inte 0:02:24]?
NIKLAS:Man måste vara medlem. Det handlar om de frågorna som rör oss. Men det gör att de frågor vi håller på med, de informerar vi förening om. Och då får vi ibland feedback och oftast inte. Men då har vi åtminstone en … det finns möjlighet för en dialog där. Men det är ganska mycket att reda själv, på Ringön. Det är det, det handlar om lite grann. Och alla vill överleva och klara sig. Och det är viktigt att komma ihåg att det för skojs skull, folk har … förutom Jan, så är det ingen som har sin verksamhet på Ringön för skojs skull. Utan de flesta har ett … det är deras levebröd. Så att det mesta som sker är ju ur den kontexten att vad är det som är bra för oss? Vad är det som är bra nu och vad är det som är bra på sikt? Ja.
INTERVJUARE:Vad till exempel är det för frågor då som handlar om vad som är bra för oss nu och på sikt?
NIKLAS:Ja, men om … ganska länge så jobbade vi, eller vi jobbar fortfarande med den frågan att kommer staden ta Ringön från oss? För det är så man agerar, ganska länge, tomträttsavtalen. När man har tomträttsavtal som löper ut 2025 och inte förlänger dem och inte skriver om dem, och inte tillåter något friköp, så visar man att där kommer datumen vi skulle kunna ta allt. Om man då ser det som att många har varit på Ringön länge, gillar Ringön, har sin verksamhet här, då blir man ganska nervös. Det är inte jätt… man blir inte benägen att underhålla sina fastigheter men man blir heller inte benägen att … Eller det blir en dålig situation. Nu har det förbättrats, för nu har de förlängt tomträtterna. Det är inte färdigt, den frågan är inte färdig. Det är fortfarande bara … att förlänga är att skjuta problemet in i framtiden, inte att lösa den.
INTERVJUARE:[hör inte 0:04:45]
NIKLAS:20 år till. 2045.
INTERVJUARE:20 år till? Jaha, jag trodde det var 30 år.
NIKLAS:Så det är 30 år tills det händer, men det är bara 20 år extra. Och i de här sammanhangen med fastigheter, så är det ingenting. Det är som att tro att … ja, men … nej, det är fånigt. Att tro att det är löst nu.
INTERVJUARE:Ja, just det.
NIKLAS:Och då får man inte … Alltså man har ju … Ringön, tycker jag då, det är lite spänn… det är en utav de platser med flest … vad jag vet i alla fall, med flest småfastighetsägare, på en yta. Och så pratar man mycket om blandstad och så. Det kan man ju vilja ha, men det går aldrig att skapa genom att vi ska få in industri i Haga. Det går ju inte. Och eftersom vi bor i det land vi gör, så är det knappt möjligt att göra det tvärtom heller. Eftersom den stora skräcken är ju då att om någon … om man skulle ha bostäder, till exempel, på Ringön. Då skulle man då tränga ut industri, eftersom så fort man bor nära något som bullrar eller någonting som över huvud taget … då dör man. Det är livsfarligt att vara över huvud taget, nära någonting som har med verksamhet att göra. Men här har man ju en chans liksom.
INTERVJUARE:Så du tillhör inte de som skulle på sikt vilja att det blev bostäder här? För jag har hört att [hör inte 0:06:16]
NIKLAS:Jo, absolut. Men jag vill ju vara kvar här. Jag vill bygga några bostäder på andra våningen i några kåkar, och ha industrilokaler i undervåningen. Och göra blandstad.
INTERVJUARE:Så då skulle det vara någon sort restriktioner för de boende då, som gör att de inte kan klaga på buller eller hur tänker du att du skulle få …?
NIKLAS:Ja, varför inte?
INTERVJUARE:Ja.
NIKLAS:Alltså högra handen och vänstra handen i vårt land just nu, hänger inte ihop. Vi har en massiv bostadsbrist. Jag talade med någon byggnadsutformare häromdagen, vi diskuterade detaljplaner. Och det … alltså jag förstår ju idén att man bestämmer hur ett område ska vara, och så bygger man och det gör att vi inte får kåkstäder. Ja. Men det kostar tre miljoner att bygga ett hus. Är det rimligt? Är det rimligt att så mycket … en människa kan inte spara ihop så mycket pengar, så är det rimligt att vi har ett liksom … att allting måste vara byggt så att ingen människa egentligen har råd att bygga det? Nej, men när man har massa nyanlända som kommer och bostadsbrist och en massa såna … det kanske inte är så rimligt. Man kanske måste släppa på att allting måste vara utopiskt. Det är jättebra med tillgänglighetsanpassning, det är jättebra att ha bullerkrav i lägenheter, och så vidare, och så vidare, förstås. Det är ingen som tycker att det inte är bra. Men någonstans … ja, men någonstans kanske det finns studenter, de kanske kan bo i lägre standarder för att annars har de ingenstans att bo. Och alternativet då är sämre. Så om det ska bli bostäder eller inte, på Ringön, det är … det får vi väl jobba med de närmaste massa åren vi ska vara här. Men det vore synd om det var … om man inte … om det som gjorde det omöjligt, inte var en … om alla ville att det skulle bli det, och så blev det omöjligt för att … ja, jag vet inte. Någon teknikalitet, som egentligen inte är problemet. Det finns, mig veterligen finns det ingen sån här petrokemisk livsfarlig industri på Ringön längre. Och om det är det, så det mesta går att lösa tekniskt, så att det handlar inte om två kilometer längre, av … alltså asbest eller … utan det är … skyddsavstånden i dag är ju 50 meter. Och 100 meter. Ja, men se till att göra det möjligt då, utanför de 50 metrarna. Och se till att skapa regler som gör att man kan tränga ut åt båda hållen. Alltså som det är nu så är det … det är alltid så här att har det kommit in någon som har lite högre krav, då kan man tränga ut industrin. Men skriv om lagen så att det inte går.
INTERVJUARE:Ja, just det [hör inte 0:09:21]
NIKLAS:Alltså få tillfälligt bygglov jätteenkelt, men gör det supertydligt att du kan bli av med det efter fem år, eller tio år, eller något annat liksom. Det finns inte tillräckligt mycket flexibilitet. Och därav att det är svårt att … eller liksom … bor ju i … ja?
INTERVJUARE:Men det var intressant tycker jag, det här att … när du pratar om att få in bostäder, att då är du väldigt medveten om att de regleringar som är kring boende i dag, inte skulle gå egentligen att kombinera med Ringön som den är i dag, utan det skulle få vara …
NIKLAS:Nej, jag ser även i regleringarna, förutom att det står att man inte får, så ser jag ingen anledning till att det inte ska fungera. Alltså tekniskt sett så finns det inga anledningar.
INTERVJUARE:Nej, för jag tänker så där att det har visar sig på andra håll när boende kommer in så klagar de väldigt [hör inte 0:10:20] stor makt.
NIKLAS:Ja, men skriv då att det int… sluta klaga.
INTERVJUARE:Sluta klaga.
NIKLAS:Skriv det i kontraktet, i hyreskontraktet. ”Du får inte klaga”.
INTERVJUARE:Ni får inte klaga.
NIKLAS:Då kan du flytta.
INTERVJUARE:Men … har gjort så vet jag i … på Manhattan, i det här Meat Packing District, så har man skrivit in att …
NIKLAS:Ja, men precis. Alltså det bor sju miljarder människor på vår jord, och det finns massa olika lösningar. Och så verkar det som att man har bestämt sig för att det går inte. Det är klart det går. Det är bara om man vill. Det handlar bara om vilja. Skriv in att ”hit kan du flytta, det finns en lägenhet”, den kommer vara något billigare men inte jättemycket billigare eftersom … Mitt bekymmer med det här är lite också att eftersom man har en stad som inte löser bostadsförsörjningen, så finns det inga billigare områden. De kan ta lika mycket för en dålig lägenhet som för en bra lägenhet. Vilket är värdelöst. Det finns ingen som helst … och så som man löser det i alla andra delar av världen, är fri hyr… marknadshyra. Om det är bra eller dåligt, ingen aning. Men då får man åtminsto… då finns det åtminstone bostäder som är lediga. Och det finns åtminstone … det finns sämre bostäder att bo i, och de är billigare. Och det … Jag köper verkligen att det är kanske inte det samhället vi vill ha, men alternativet just nu, är ju att det inte finns någon bostad. Och det är inte bättre åtminstone. Och det tycker jag är tråkigt. Jag har inte så mycket … jag har inte bestämt mig om jag tycker det ena samhällsbyggandet eller det andra är bättre eller inte. Men just nu är alltid alternativet att vara bostadslös eller att inte kunna plugga eller inte kunna flytta till Göteborg, eller att … Så hela tiden är alternativet sämre, av andra anledningar än de där vart man bodde eller vad det kostade. Eller att det är orättvist eller … Ja, men alternativet är att man inte är här, och det är sämre för många människor, åtminstone liksom. Ja.
INTERVJUARE:Ja, just det. Är du överens … pratar ni om det här allmänt i föreningen, att få in bostäder? Och tänker de andra som du upplever det i så fall, eller är det andra som har andra idéer och vill …?
NIKLAS:Nej, jag tror att … jag jobbar inte för att vi ska få in bostäder aktivt varje dag. Det är inte det. Det är bara att jag har nog … eftersom vi sysslar med att hyra ut lokaler, så hyr vi ut … ja, men vi har väl kanske … men vi har en ganska öppen syn på vad det är vi hyr ut till. Jag vet att de stora hyresvärdarna, de har mycket mer … men de har haft en … de har ett styrelsebeslut någonstans där de har bestämt sig vad de ska hålla på med. Så för dem är det industrilokaler, till exempel. Så de jobbar kanske aktivt med att det inte ska bli bostäder. För att det är det de sysslar med, det finns ingen värdering där tror jag, utan det är … det var det som stod på deras arbetsbeskrivning, liksom. Och sen om man har sin egen verksamhet, då håller man också på med den. Så jag tror att vi i mellansegmentet, tror jag är … alltså … Ska det vara bostäder eller båtindustri eller vad det nu ska vara, det är inte lika relevant som att är det tomma lokaler måste vi göra något åt det. Har vi fullt så är vi glada. Alltså det ger sig själv, på grund av upplägget liksom. Så jag tror att vi är ganska öppna för vad det ska vara och däremot tror jag också … vi är ett gäng som har ganska mycket … vad ska man säga … vilja att bevara mycket av karaktären och Ringön och så där. Men inte för skojs skull utan vi tror att det är bra. Vi tror att det finns något bra av det.
INTERVJUARE:Vad tänker du då till exempel, om du ger något exempel på [hör inte 0:14:47]?
NIKLAS:Ja, men så länge de inte skräpar ner för mycket och det inte hindrar för mycket, så är det ju … så tycker jag det är … som göteborgare tycker jag det är skoj att Gotenius varv finns. Det är roligt liksom. De är det sista varvet och det finns ett egenvärde i att liksom så där. Det får heller inte bli att det 20 år senare är någon slags museum. Jag läste någon … det pratas lite om detaljplanen och sånt för Ringön, så läste jag något uttalande och så där, det var någon … och det är samma sak här. Jag tycker att det är bra med allemansrätt och att vi har en naturskydds… alltså det är bra att det finns naturvårdsverket eller vad det nu än må heta. Att vi har lagar och regler som styr hur eller inte, man får skräpa ner i naturen och industrin från inte förstöra och man får inte … jag tycker det är bra. Men då var det ett uttalade kring vass, någon slags vass, någon växtlighet av vass på Ringön. Att om den uppkom så skulle man särskilt skydda den och så där. Och då har jag jättesvårt att se hur det är relevant för vårt samhälle, eller för Sverige eller för jorden, att skydda en vass på Ringön.
INTERVJUARE:Ja, [hör inte 0:16:21]
NIKLAS:Gör det jättemy… alltså ta vara på våra naturvärden ute i världen, och alltså ute i landet och så där. Men Ringön är ett dött lopp, på att ha vass. Alltså vi ska inte riva husen och ha vassmarker igen. Det är klart att vi ska utveckla det och göra grönområde så mycket det … men det är ett industriområde, det finns en viss karaktär, och då kan inte det vara ett hinder för att göra en bra grej för stan och göteborgarna, om det finns vass på ett ställe liksom. Det tyckte jag var lite … höger och vänster hand igen, var är vi? Det är klart att det kanske … följer man texten så står det där att vi ska värna om och så där. Men om det då blir ett hinder på ett sätt som är just på denna platsen, mitt i en stad, som ändå är ett industriområde. Ja, men några ställen kommer vara lite sämre för naturen än andra, låt oss minimera det så det inte blir farligt, dåligt, förstör någon annanstans. Men just det här området … ja. Det blir lite konstigt tycker jag.
INTERVJUARE:Vad tänker du mer om att vara fastighetsägare här, är det …? Är du nöjd med storleken på ert innehav eller skulle du vilja ha mer?
NIKLAS:Men jag vill ha mer. Vi försöker köpa mer, hela tiden. För vi tycker Ringön är roligt. Det är här vi är. Vi är inte … jag har liksom en fastighet på ett annat ställe. Det är den storleken vi är på. Och vi är de här betonglokaler och roliga hyresgäster som … ja, men … Hos oss kan man hyra om man har betalningsanmärkning och kanske heter något annat än Svensson. Och så kan man hyra om man heter Svensson och har skött sin firma perfekt. Vi har inte så mycket … vi ska inte ha så mycket deposition, vi ska inte ha så mycket bankgarantier och sånt, för att det är inte den typen av lokaler. Och det gör att vi har ganska … vi har väldigt blandad typ av hyresgäst, och vi har många olika verksamheter. Och det är rätt så roligt.
INTERVJUARE:Ja, det är ganska många som vågar starta upp här till exempel och så?
NIKLAS:Absolut, absolut. Det slutar oftast med att vi står för någon konkurs eller något annat, men alltså det har funkat. Och det finns många som har startat upp i våra lokaler.
INTERVJUARE:Hur överlever ni som företag och kan fortsätta köpa och så där?
NIKLAS:Men det är för att vi har hållit på länge. Och alltså vi tar så mycket betalt vi kan hela tiden, för det är det vårt syfte är liksom. Inom rimliga gränser. Vi gör en fast prislista där vi höjer lite varje år, så vet alla om det, och då ligger vi på en … vi är varken billiga eller dyra liksom. Men vi får in tillräckligt mycket för att klara oss, för att klara företaget liksom.
INTERVJUARE:Och så nu måste jag fråga en sån där fråga, som jag har sett på andra håll, till exempel för länge, länge sen så skrev jag om det som nu heter Östra Kvillebäcken. Jag var klar 2002, så jag har inte skrivit det senaste som har blivit uppmärksammat, men …
NIKLAS:Nej, för det var där man gjorde någon slags annan detaljplan över fem hus och det blev kommers och massa pyssel, eller? Nej?
INTERVJUARE:Ja, man har rivit väldigt mycket utav det som jag skrev om och sen har det blivit väldigt tätt bostads-[hör inte 0:20:29]
NIKLAS:Ja, Kville… det är det nya, nybygget. Där liksom, som skulle heta Trädgårdsstaden eller något, eller grön… någonting.
INTERVJUARE:Östra Kvillebäcken [hör inte 0:20:32]
NIKLAS:Ja, och sen blev det så här tätt och ingen grönska.
INTERVJUARE:Ja, jag skrev om det för min avhandling, och den var klar 2002.
NIKLAS:Ja.
INTERVJUARE:Men då var det så uppenbart i alla fall att några stora fastighetsägare, hade blivit lovade av kommunen att köpa ett stort innehav, för att kunna göra en genomgripande omvandling, sammanhängande innehåll. Så där var strategin att köpa väldigt mycket intill varandra för att kunna göra just … riva allting och göra något helt nytt då. Och då måste jag fråga dig, när ni köper mycket, ser ni då att om ni har ett sånt här jättefett [?? 0:21:07] innehav efter ett tag, om ni får köpa ut så det inte längre tomtsrättsavtal som gäller, skulle ni då vilja göra något sånt här?
NIKLAS:Alltså …
INTERVJUARE:Eller skulle ni vilja fortsätta ha den här småskaligheten och hyra ut …? För det skulle vara en fantastisk affär för er, om jag ska vara [hör inte 0:21:27]
NIKLAS:Ja, fast det är en bra affär nu.
INTERVJUARE:[hör inte 0:21:28] Är det så? Ja.
NIKLAS:Det är en bra affär, det är det jag tror att man glömmer. Det är en … hade man tillåtit de fastighetsägarna som var där, att göra lite som de ville, så tror jag det hade varit en bra affär också. Då hade man inte rivit allt och byggt nytt. Problemet är när man som fastighetsägare inte får göra någonting. Och sen så kommer staden och säger ”nu vill vi göra någonting” och så river man allting och gör något nytt. Låt de som är där, göra saker. Så kanske vi river en fjärdedel av ett utav husen och bygger bostäder, eller marknad eller någonting annat. Bostäder är så enkelt att prata om för det är så väldigt skilt från vad det är i dag. Men det finns en lång skala över saker. Men om man tillåter de som finns, speciellt på Ringön då när man har liksom 62 fastighetsägare, ja, men om vi börjar med det och så … grannen orkar inte, och nästan granne orkar mycket mer, än oss. Och då blir det liksom blandat. Och då helt plötsligt blir det också så att en del av de lokaler vi har, så är det mer värt att låta dem vara, och hyra ut dem till en något högre hyra, för att de är ändå avbetalda, än att riva dem och bygga nytt. Sen har jag personligen inte så jättemycket … Ja, men om det står tomt och ingen vill ha det, så kan man inte ha det för skojs … Som sagt, det får inte finnas för skojs skull. Men på Ringön lever det, det finns hyresgäster. Vi har i princip fullt här ute, med våra hus. Det skulle till innan det var en bättre affär att riva det. Och göra något annat liksom. Och vi har inga möjligheter att köpa upp stora områden och hålla på. Det finns inte liksom. Och det är väldigt få fastighetsägare på Ringön som har det. Och de som är stora, de vill inte ens det, för de har inte det som mål. De har industrilokaler som mål. Så det … jag tror att det är lite självreglerande.
INTERVJUARE:Mhm. Vad bra.
NIKLAS:Ja, eller dåligt. Jag vet inte. Det är … Att K-märka sjösten, alltså K-märka Nordostpassagen vore inte bra. Bara för att något är gammalt, betyder det inte att det gör människor lyckliga. Det är så. Och bara för att några tycker att något gammalt är bra … nej, det är inte alltid bra. Däremot ska man ha … det är klart att man ska ha öga för det. Och några hus på Ringön är roliga. Men där är en del som kanske borde bli något annat också.
INTERVJUARE:Mm.
NIKLAS:Om de inte funkar. Så länge de funkar så är det ju … då finns det ju liv i det liksom.
INTERVJUARE:Mm. Nej, men det jag tyckte lät så bra [skratt] jag är inte särskilt bra på intervjuare, för jag kan inte låt bli att lägga mig i. Men det var mer den här att du lyfter upp behovet av den här typen av verksamheter som är här i dag. Även om man någon gång behöver byta en byggnad för något annat, så just att det är det fokuserat att användningen av den typ som är i dag, det är det som jag tycker låter positivt. Det händer på så många olika håll, det är väldigt attraktivt läge, nära vatten och centrum och så där. Och det finns i Stockholm till exempel, JM Bygg har till exempel specialiserat sig på att rena mark och bygga nytt [hör inte 0:25:41] och då blir det väldigt storskaligt, bara bostäder och kontor.
NIKLAS:Men jag vet inte något exempel där man har sagt ”varsågoda” till de som redan äger det, att göra lite vad de vill.
INTERVJUARE:Nej, det är väldigt intressant, [hör inte 0:25:55] …
NIKLAS:Jag vet inget exempel av det.
INTERVJUARE:Precis.
NIKLAS:Varför skulle jag sälja till JM om jag kunde göra det själv? Vi är ett gäng fastighetsägare som gärna vill göra bra och roliga saker på Ringön, och det betyder inte att ta bort allt det gamla. Men vi vill utveckla och när det blir något som blir tomt så vill vi knö in med kofot, en ny typ av verksamhet och göra någonting nytt och hålla på. Men det vet jag inget område där man får göra det. Eller där det har hänt. Utan det är just det här ”varsågoda, välkomna in att köpa” till några stora aktörer och så att det händer fort nog, eller vad man nu har för mål. Ja. Men är det bra?
INTERVJUARE:Det borde vara nästa forskningsuppgift, att leta efter de områdena.
NIKLAS:Absolut.
INTERVJUARE:Så kan vi återkomma.
NIKLAS:Ja, precis. Exakt.
INTERVJUARE:Ja, nej, det är sant. Det är nog väldigt mycket så där ”i väntan på” att de där stora sakerna händer, så kan det få vara lite så här.
NIKLAS:Mm, men alltså så här, ge oss tio meter bygghöjd och att man får bygga bostäder på allt över fem, eller sju, eller något. Så ska du se att inget skulle rivas, däremot skulle det byggas om en himla massa på roliga och bra sätt. Tak skulle höjas på vissa ställen, och där … då hade man fått det här blandstad. Det som stör mig lite, det är att jag tror att det hade varit ganska … om man bara sätter upp rätt incitament i reglerna, så hade det skett både fort, enkelt och utan att riva allt. Och så hade allt varit kvar men förändrats ändå. Jag ser inte att det skulle vara så svårt. För att då har man väldigt många aktörer som skulle … för det hade inte varit intressant att riva ett industrihus och sen bygga ett nytt, som är likadant. Jämfört med att bygga om en del utav det som finns, ibland och riva ibland, alltså då hade man fått det här mångfacetterade utvecklandet tror jag.
INTERVJUARE:Ja, det låter väl klokt.
NIKLAS:Mm.
INTERVJUARE:Ja, nu ska vi se, vad det är mer jag behöver veta här. Fastighetskontoret, verkar ändå … där är Sofie Bodén med, har jag förstått [hör inte 0:28:38] Ringön och så där, hon verkar vilja hitta lite nya grepp och så där över huvud taget. För det känns som de vill hitta nya grepp för Ringön.
NIKLAS:Det har vi pratat i fyra år. Inget händer ju.
INTERVJUARE:Inget händer ändå tycker du?
NIKLAS:Nej, vi har ett hus till i Tynnered, det tog sex år att göra en planändring där. Med ett hus som var omöjligt att hyra ut enlig den gamla planen, alla andra hus i samma område, var uthyrda till något annat än vad planen sa. Och så tog det sex år innan vi kunde hyra ut det där huset. För att vi bor i en sirap. Ingenting händer och alla har för mycket att göra. Och eftersom de aldrig blir klara med några projekt känns det som, och så får de bara nya projekt, så blir det bara högre och högre, och högre, den stapeln av papper man ska gå igenom.
INTERVJUARE:Du tänker fastighetskontoret, eller kommunen eller … ja?
NIKLAS:Till exempel, ja. Fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret. Och så … ja. Det är en väldig, väldigt långsam process. Och vår omvärld och vårt samhälle är inte långsamt längre. Det är inte så här på tio års sikt, allting händer, utan Ali Baba är världens… snart ett utav världens absolut högst värderade företag och sysslar med att utveckla självkörande bilar. Tillsammans med några utav de andra största … det händer så mycket varje dag, att det måste ske … jaha, hur borde det se ut? Men få till det då. Hur lång tid får det ta? Man hinner ta död på all vilja.
INTERVJUARE:Ja.
NIKLAS:Och tillslut är det bara JM och Skanska som har möjlighet, för de kan sätta någon kontorist på det i sju år. Ingen sån här fastighetsägare som vi, som är … jag och två till, har ju den … jo, tydligen har vi det eftersom vi är här och håller på. Men ingen har den orken egentligen. Om man inte har 400 anställda att delegera små arbetsuppgifter till. Vilket blir jättekonstigt att få ut. Vi har ett driv, en massa fastighetsägare har en massa driv, här på Ringön. Man kan inte döda det genom att … för tillslut så säljer man ju. Tillslut så är det liksom ”så nu har vi jobbat med att få till något i åtta år” hur ska man orka genomföra det då? Kunde man få till det på ett år, hade man gärna genomfört det.
INTERVJUARE:Men jag tänker på sak som händer här, det här kring Järnhallen och det som heter tillåtande uterum, att det var [hör inte 0:31:38].
NIKLAS:Tillåtande oaser då, eller?
INTERVJUARE:Ja, tillåtande oaser är det här projektet som heter Saltet på Ringön, men sen så, det som var att man målade runt Järnmalmsgatan, heter tillåtande uterum [hör inte 0:31:47] det var lite olika så.
NIKLAS:Hall of fame.
INTERVJUARE:Hall of fame?
NIKLAS:Ja. Det var vi som startade, liksom satte igång den processen. Vi drev det inte, Anna Bergman var projektledare, men vi satte igång pro… Det började med att vi ville göra någonting, ett tag skulle vi måla hela Järnmalms…
[mobiltelefon rin
ger] NIKLAS:Ja, jag måste svara.
INTERVJUARE:Då stänger jag av den här.
NIKLAS:Hej, det är Niklas. [inspelning bry
ts] INTERVJUARE:Nu kör vi.
NIKLAS:Ja.
INTERVJUARE:Jag hoppar tillbaka till lite där jag började.
NIKLAS:Ja.
INTERVJUARE:Dokument som handlar om de här områdena. Och att staden skriver in att någonting annat ska hända med Ringön och resten av älvstranden så där. Och de använder sig av ord som tillåtande karaktär, på något ställe, organisk utveckling, på andra.
NIKLAS:Ja.
INTERVJUARE:Vad tänker du om sån, när de skriver det? Vad tänker du då?
NIKLAS:Jag tycker det är jättebra. Men då får man göra det också. Och just det går ju inte i dag, detaljplanen tillåter inte det, så då är det omöjligt. Så man får inte göra någonting annat än det som finns, och då kan man skriva hur många paragrafer som helst, om tillåtande karaktär. Men eftersom man inte får göra någonting. Så händer ingenting heller. Jag vet att Saltet på Ringön, det projektet, de försökte få till en cykelbana. Någon kommentar någonstans ifrån ”ja, men är det till 2018 då?” Nej, det är till i maj. Alltså stadens syn på vad som är nu eller vad som är tillåtande, jämfört med de som ska göra det här, som man förväntar sig ska vara med och gö… dels betala för det, och göra det och genomföra, jobba med det, den är väldigt skild. Så jag tycker det är toppen ambitionen att tillåta att släppa fram, att låta det utvecklas. Men då får man göra det också. Mm.
INTERVJUARE:Du, jag tänker på en sak här, miljögifter eller markgifter, som många säger bör finnas och …
NIKLAS:Ja, vi har borrat, det var ingenting.
INTERVJUARE:Ingenting?
NIKLAS:Ingenting.
INTERVJUARE:Härligt för er.
NIKLAS:Ja.
INTERVJUARE:Hur kan det komma sig? Eller ja, jag tänker på när det grundlades här i vassmark så har jag hört att de tog allt möjligt rivningsskräp från centrala stan och placerade.
NIKLAS:Ja. Jag vet inte. Det är ute på kajen, det är där vi har borrat, för grundundersökningen. Och där vi har borrat, så har det inte funnits någonting. Jag har liksom en rapport från … vad är det … SVEKO om det. Men det är där. Det kanske är helt annorlunda här, under husen, ingen aning. Men det är samma sak där. Vill man göra något …
INTERVJUARE:Då är inte det något hinder, då tar ni tag i det [hör inte 0:02:32]?
NIKLAS:Ja, precis. Skriv bara … du får göra vad du vill, men ta hand om gifterna. Hur svårt ska det vara?
INTERVJUARE:Mm.
NIKLAS:Som det är nu så säger man, ”vi kan inte göra något för det finns gifter”, så känns det. Och så mycket gifter tror jag inte det är. Eller vi vet ju inte ens. Så låt … skriv bara att man inte får göra fel, så räcker väl det, tänker jag.
INTERVJUARE:Nej, jag tror att så fort man inte rör i såna här saker, så är det ingen större fara heller. Men när man börjar, och framför allt ska bygga bostäder då, så.
NIKLAS:Ja. Och då får man väl … Då tänker jag mig att man ska säga till den som ska bygga, ”visa hur ni ska hantera det här. Visa att ni har gjort rätt, innan ni börjar”. Eller ”visa en plan för hur ni ska göra”. Och så får man väl göra det. Men så får man också säga ”om ni kan visa att ni kan få ihop allting med detta, då kan ni få bygga detta och detta och detta”. Annars finns inget incitament att hålla.
INTERVJUARE:Nej.
NIKLAS:Som det är nu så förväntas alltid att man ska ha all fakta innan man ska börja. Det går ju inte. För det finns ingen som vill betala för det, om man inte vet att det sen kan leda till någonting bra. Det är konstigt.
INTERVJUARE:Ja, det kanske det är.
NIKLAS:Ja, det tycker jag.
INTERVJUARE:Det får jag ta reda på [hör inte 0:04:13] Ja, nej, men jag tror inte att jag … jag fick ut väldigt mycket på väldigt snabbt.
NIKLAS:Mm.
INTERVJUARE:Så det …
NIKLAS:Ja, vi har mycket … alltså vi gör … det är detta vi håller på med. Så det liksom … Vi är några stycken vars hjärtan bankar för Ringön. Jag jobbar med detta, jag har hållit på i liksom … ja, men hur länge som helst nu, sen 2004. Mer och mer aktivt, för min farsa har pensionerat sig och liksom så där. Så att det är klart att vi har mycket synpunkter på hur det ska vara. Och de betyder inte att de är skrivna i sten. Men en sån här viktig punkt är att … men vi är en samling människor som tillslut också tröttnar. Alltså det får också hända någonting.
INTERVJUARE:Vad heter ni som företag egentligen?
NIKLAS:Detta?
INTERVJUARE:Ja.
NIKLAS:Ringö Brygga AB.
INTERVJUARE:Det är det, ja.
NIKLAS:Ja. Där vi sitter.
INTERVJUARE:Jag tänkte det när jag såg skylten här borta.
NIKLAS:Precis. Så det är jag då. Och det är inte de andra, liksom. Det är Ringöns Fastighetsägarförening, det är liksom lite olika hattar man har på sig.
INTERVJUARE:Mm, det förstår jag. Men …
NIKLAS:Det är också viktigt, för ur liksom föreningens synpunkt, så är inte … då är inte mina åsikter exakt likadana alltid. För att jag är en tämligen van föreningsmänniska, så att det … vi ska tillvara ta alla medlemmarnas intressen. Och majoritetsbeslut och alla såna saker liksom. Men sen kan jag ha en massa åsikter med Ringö Brygga AB och sen kan jag ha en massa personliga åsikter också. Och de skiljer sig väl lite grann åt, hela tiden. Mm.
INTERVJUARE:Mm. Intressant. Men jag kanske får anledning att återkomma någon gång. Och allra helst som sagt, någon gång … tanken är att jag ska skriva något i sommar, och då så kan det vara bra att de jag har intervjuat får läsa, som sagt.
NIKLAS:Gärna. Ja, tack.
INTERVJUARE:För då ser man i sitt sammanhang, svart på vitt och så där, så kan det alltid bli, för en del så kan det kännas konstigt annars. Så d
är.
