Intervju med Fredrik Olausson
GABRIELLA:Jag hade tidigare i … tidigare när jag hade projekt för Riksantikvarieämbetet. Så jag tänkte att jag ska utnyttja de intervjuerna igen också förstås så där. Men nu blev det att jag avbröt. Jag kan bara säga … För nu satte jag på den här bandaren då. Jag sitter här med Fredrik Olausson, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, och inspelningen … Jag har köpt in en tjänst att transkribera, men de har så där tystnadsplikt, så de får inte sprida någonting. Men annars är det bara jag som har det. För att slippa sitta och skriva allting och sen skriva ut det och så där. Men vi var inne på att du jobbar här på Stadsbyggnadskontoret nu, men förut i Varberg hade du liknande roll som Sofie har på Fastighetskontoret egentligen.
FREDRIK:Kan man väl säga lite grovt. Ja, just att, arbetar också med markanvisningar där då kommunen säljer sin mark till något byggbolag eller så, eller fastighetsbolag, och där man till exempel då vill ha bostäder. Men då, man sitter på ett annat mandat när man äger marken och agerar som fastighetsägare än vad man gör till exempel då som projektledare på planavdelningen, på SBK. För då beror det på vad fastighetsägarna vill mycket.
GABRIELLA:Just det. Men hur funkar det nu, för i Ringön … Vi kan hoppa rakt in på det då, att nu har jag försökt att en del av ägarna där som äger … Hur säger man egentligen? De äger inte tomten. De har tomträttsavtal, men de är ändå fastighetsägare, de äger liksom fastigheten och byggnaderna på den?
FREDRIK:Ja, nu är inte jag den som är mest kunnig på just den fördelningen med tomträtter, för det är ganska nytt för mig också. Men som jag har förstått det så har man ganska långtgående mandat eller vad man ska säga, som tomträttsinnehavare, så. Och sen var det möter markägaren, fastighetskontoret eller kommunen i det här fallet, det vågar jag inte riktigt säga. Alltså vem som har ansvar för vad. Men som jag har förstått det så har man som tomträttshavare väldigt långt gående mandat då, och så ansvar också kanske.
GABRIELLA:Mm, men för nu verkar det som att en del av de här fastighetsägarna också ska bli tomt… markägare [hör inte 0:02:24]?
FREDRIK:Ja, det är det här med att man köper loss, och det är samma sak som en del … Det har varit en del prat om det. Det var väl mer för något år sen när kommunen höjde avgifter för villatomter som man arrenderade ut då, eller vad man ska säga, med tomträtter också. Och där har man haft möjlighet att vad jag har förstått, friköpa också då i olika lägen eller skeden. Och det är väl det man diskuterar här också på Ringön, men då hänger det ihop med, som jag har förstått det då, med detaljplanens, vad ska vi säga, vara eller icke-vara, eller om man ska göra en ny detaljplan eller inte en ny detaljplan. För att gör man en ny detaljplan så ökar man kanske då generellt sett, när man gör en ny detaljplan eller så, möjligheten att exploatera, och det blir liksom en värdeökning, och har man då gjort en precis ny detaljplan så … Ja, alltså det är det här med värdeökningar och så som kommer in där på lite olika sätt, men jag är inte helt inläst på vad det är som styr så. Men som jag har förstått det så, om vi nu tar Ringön, att just det med här med ska man inte [?? 0:03:42] göra en ny detaljplan eller en ändring av detaljplan på vissa fastigheter, så finns väl då möjligheten att friköpa för de fastighetsägarna [hör inte 0:03:54]
GABRIELLA:I samband med det. Ja.
FREDRIK:Ja, för då kommer det inte hända någonting nytt där på ganska många år, tänker man väl då, och då kan man sälja.
GABRIELLA:Nu kanske jag missuppfattade. Sa du ett “inte” där eller inte? Alltså …
FREDRIK:När det inte är någon ny. För som jag har förstått det …
GABRIELLA:Där det inte är detaljplan, där kan man få friköpa, utanför det här området.
FREDRIK:Ja, precis.
GABRIELLA:Så då är det … För när jag var med på det här mötet när ni presenterade, så verkade det som att detaljplanen läggs för det som är ovanför där järnvägsspåren har gått, och det som är nedanför mot vattnet då, är det som de kan få friköpa.
FREDRIK:Till exempel ja. Det är så vi resonerar, men det ligger helt på fastighetskontoret och fastighetsnämndens politiker och så, hur man ska …
GABRIELLA:Men ändå så skulle det innebära att de får friköpa där de egentligen inte har så stor möjlighet att göra så stor förändring då, utan bara inom ramen för …
FREDRIK:Den befintliga detaljplanen, ja.
GABRIELLA:Ja, just det. Men det är ju ett smart drag, om man nu från kommunens sida vill, så som det står i den här visionen, att Ringön ska bevaras delvis, den här lilla skalan och för produktion.
FREDRIK:Ja, det kan det kanske vara. Det finns säkert många olika sätt att se på det beroende på också vem man är som tomträttsinnehavare. Om man är liksom en enskild person alltså som driver det privat eller vad man ska säga, eller om man är ett stort fastighetsbolag med rejäla ekonomiska muskler, så kanske man ser på det på ett annat sätt. Så att det kan nog vara väldigt individuellt, tror jag också, hur man ser på det.
GABRIELLA:Det är väldigt spännande att se vad som händer.
FREDRIK:Mm. Absolut.
GABRIELLA:Vi återkommer till det. Jag har bara några få frågor som är väldigt så där öppna, och som jag skrev i mailet till dig. Jag hoppas kunna återkomma någon gång i höst också med en annan intervju när jag har lärt mig mer och tittat på saker mer. Men nu vill jag ha ganska öppet då, och om vi börjar där med liksom … Alltså mitt intresse för Ringön handlar om att det uttrycks i Vision Älvstaden från 2012, att det ska utvecklas på ett helt annat sätt än resten av älvstränderna, i den här lilla skalan och att det … Det ska i och för sig välkomna nya verksamheter, men också ge plats och utrymme för nya. Och vad tänker du spontant om det utifrån alltså din professionella roll här?
FREDRIK:Jag tänker att det är lovvärt och bra. Jag tror att vi generellt i Sverige, och som jag var inne på på vårt seminarium där på Ringön också, i Europa då … kanske inte alltid har den typ av lagstiftning eller det regelverk som möjliggör en sådan transformering av ett område som redan är exploaterat på något sätt. Och då kräver det vissa insatser, liksom angreppssätt. Och det är där det kommer in på det här tänker jag med att göra någon form av reality check på vad man vill göra. Men jag tror att det behövs också utifrån vad som hän… Alltså man har identifierat någonting som faktiskt är … som man måste jobba med på något sätt, men jag tror inte man riktigt har landat i vad det faktiskt är som krävs för att klara av det, och kanske också då i förhållande till tiden och när man kan komma fram med vissa saker eller inte, och vilka resurser som krävs kan man också fundera på. Men samhället förändras. Staden förändras runtomkring Ringön. Ringön kommer inte att kunna fortsätta precis på samma sätt som man har gjort, och det måste man förhålla sig till inom Ringön, och jag tror att försöka hitta en låg skala på förändringen, eller liksom att göra det i en lagom takt utifrån vad områdets förutsättningar och de som är aktiva vill, eller såna som har verksamheter där, det tror jag är bra.
GABRIELLA:Och då tänker du i perspektivet verksamma mer än fastighetsägare eller?
FREDRIK:Det är väl lite både och.
GABRIELLA:Ja, och en del är ju samma, det vet jag ju.
FREDRIK:Ja, men det är klart att det kan finnas väldigt olika intressen för den förändringen som man pratar om. Är man ett större fastighetsbolag till exempel, så då kanske man har ett annat intresse för att exploatera på ett annat sätt när till exempel Frihamnen börjar byggas ut, och då kanske de verksamheterna som man har på sin fastighet får flytta på sig. Och då bestämmer jag det som fastighetsägare eller liksom hyresvärd. Och sen kanske den småskaliga då, eventuellt verksamhet som finns ändå inte är intressant för mig liksom, medan då jag kanske som … om jag hyr in mig i en verksamhet, kanske tycker att det funkar väldigt bra på Ringön på olika sätt. Men som sagt har jag då en hyresvärd som vill någonting annat, så behöver inte det betyda så jättemycket eftersom man kan bli uppsagd. Så att det kan nog vara olika intressen för den förändring som vi pratar om.
GABRIELLA:Du jag tänkte om vi går tillbaka till det här med reality check. Kan du liksom specificera lite mer, hur tänker du konkret [?? 0:10:03]?
FREDRIK:Absolut. Jag ska rita lite bara. Alltså när vi man diskuterar den här typen av utveckling, eller liksom projekt, att man vill förändra någonting, alltså generellt, så tror jag att man sitter här och diskuterar någonting som ska hända här framme. Men då tror jag att man ofta hoppar över att det kanske krävs någonting här. Alltså det är en process emellan, som är ibland beroende på svårighetsgrad en helt egen typ av projekt. Men den här typen av projekt kanske man inte är så intresserad av att jobba med när man sitter här och diskuterar någonting som ska hända här. Alltså, man har ett annat intresse kanske än just den typen av projekt som vi pratar om när man måste processa fram till någonting. Alltså man vill vara här framme och jobba med någonting. Det är liksom kanske vad man är intressant av när man sitter här och diskuterar. Men det här, för att nå fram till dit, då är det någonting helt annat, och då måste man fundera igenom och göra någon reality check tror jag på vad det egentligen innebär. Alltså den här processen emellan för att ta sig dit vi pratar om, och dit kanske alla vill. Men det kräver tid kanske, och det kräver kanske resurser, kompetenser av olika slag som man kanske inte har och sitter på själv. Och det måste man genomlysa tror jag. Och det kan handla om då, alltså om vi inte bara pratar Ringön, utan generellt, det kan handla om tillståndsprövningar av olika slag. Alltså det behöver inte bara vara bygglov som vi har pratat om ibland, utan det kan vara alkoholtillstånd eller någon form av miljöprövning eller att polisen måste ge sitt godkännande för saker man gör på gator och torg. Alltså vad funkar, vad funkar inte, är det en tolkning av något lagrum som vi måste göra eller är det en helt ny typ av lag vi pratar om? En lagförändring. Och då kräver det kanske olika grader av … en helt annan typ av lobbyarbete. Och är det så att man identifierar att det behövs någon form av samarbete av något slag, med olika parter i något sammanhang. Nej men är de parterna med på den här förändringen? Är de inte det, ja men då krävs det ett jättelobbyarbete för det också, att få med folk på tåget. Och som med Ringön till exempel då. Är fastighetsägarna med? Alltså man kan ju på Saltet vilja arbeta för låga hyror, men vilket mandat har man när man inte äger fastigheterna. Ja men då måste man förhålla sig till att man faktiskt inte kan styra över hyrorna, annat än med goodwill. Och hur ska man arbeta med det, vilka förutsättningar får man. Och det måste man gå igenom och ventilera, och fundera över, vad … Ja, vilka möjligheter har vi. Och då … Ja men, ska vi ta in en jurist som är duktig på miljöbalken, utifrån vilka förutsättningar det nu är, något tillstånd för, ja, jag vet inte vad. Då kanske man behöver … Ja, men som kan säga då liksom att “ja men det här är en tolkning av ett lagrum, och det ni pratar om, det kanske faller inom det”, det kanske är görbart. Eller också faller det utanför. Och då kan det vara rättsfall som pekar åt något visst håll, eller att lagen är väldigt tydlig på någon punkt då. Men då kanske man behöver arbeta med det på något sätt om det går. Men då måste man genomlysa det så att man sen kan fundera igenom lite, vad kan vi göra nu, vad kan man göra på kanske medellång sikt, och vad kräver ett jättelobbyarbete, liksom politiskt i riksdagen för att göra en ny lagändring. Alltså bara detta med nya bullerregler för bostäder i … Alltså att höja det med några decibel, det har varit en jätteprocess. Har vi de resurserna, finns det ett sånt intresse av att driva en fråga av den typen, en sån lagändring, vad vet jag. Så det är det jag tänker att man måste, när man missionerar om olika saker i alla möjliga olika sammanhang, fundera igenom.
GABRIELLA:Jag får mycket frågor där. Är det så … Om till exempel en sån här som nya bullerregler då, [hör inte 0:14:57] Jag har hört det där om bostäder, men säg att man tänker att ja men nya bullerregler som tål att boenden kan läggas närmare Gotenius varv säger vi, så där. Att det bullrar eller slamrar till tre gånger om dygnet över en viss nivå, eller någonting sånt. En sån process, vem är det som får bekosta den? Alltså du menar att det ligger inte hos, inte vet jag, Boverket? Att det är resurser som finns där, att de ska jobba med sånt här som kommer.
FREDRIK:Nej men absolut, ja men det är ju det man får börja leta i. Alltså vilka parter är det som ska driva detta, och vilken typ av fråga är det. Nej, men är det på väg [?? 0:15:32], finns det ett stort utbrett intresse för att ändra liksom bullreglerna till exempel, ja men då … Man har ändrat reglerna utifrån att man … Det är inte bara någonting kanske för Göteborg, utan för många andra städer och liksom platser. Jag vet inte exakt vilken väg man ska gå eller hur man ska göra, men jag menar … Och alltså då blir det ett eget projekt att bara fatta alltså vilka parter behöver vara inblandade i detta, och har vi tiden att börja forska i det och reda ut det. Alltså det är ett sökande som kräver jättemycket, och det är en helt annan typ av sökande än som sagt det här framme. Utan det är någonting …
GABRIELLA:Just det, den hållbara visionen.
FREDRIK:Ja, alltså, det är en helt annan typ av projekt, och det kräv… Alltså, med de lagar och regler och system och så, som vi har i Sverige och i västvärlden i stor skulle jag säga i dag, så alltså då är det en egen typ av projekt, att hitta rätt vägar att gå för att skapa den förändringen.
GABRIELLA:Och menar du nu, då eftersom du tar upp det här, att vi inte har de kompetensen? Alltså alla dessa år när man skriver översiktsplaner eller visioner eller pekar ut vad någonting ska bli så har vi inte …? Eller?
FREDRIK:Jo alltså, det gör det. Men vi har liksom system … Alltså det beror på hur man … Alltså det finns grader i detta också. Alltså, det kan som sagt finnas förändringar som är ganska överkomliga, som inte kräver så himla mycket. Nu tar jag den här lagändringen, för det är worst case eller vad man ska säga, tänker jag. Det är liksom det tyngsta, men är det en tolkning av en regel i en specifik kommun av någonting, ja men då är det kanske internt på kommunen mellan olika … liksom någon jurist och någon vad det nu är som ska tolka liksom ett lagrum. Och då är det någonting som vi kan titta på själva och vända och vrida. Så att det är en skala tänker jag. Det är en stor skala, och det är den skalan man måste greppa. Alltså, om de förändringar som vi vill … liksom ligger utspridda från det ena till det andra, liksom över he… då måste man kunna konstatera att vissa saker är lättare gjorda än andra, och vissa saker är svårare. Och finns det ett sånt utbrett intresse av att göra det svåraste eller ska vi fokusera på det som är lite lättare.
GABRIELLA:För nu kom jag att tänka på här, att det här mötet också där jag var med på, så kom det personer som jobbar med detaljplan specifikt här in på mötet du vet, när vi var på Fastighetskontoret.
FREDRIK:Ja, där uppe.
GABRIELLA:Kom det två detaljplanerexperter, [hör inte 0:18:36] Kommer du ihåg det [?? 0:18:37]?
FREDRIK:Ja, det var med något folk där, men jag kommer inte ihåg var de var ifrån.
GABRIELLA:Två personer kom in lite senare och det var lite problem. De kom för sent, och de hade kanske glömt att de skulle komma och vara med.
FREDRIK:Okej.
GABRIELLA:Nej, du kanske gick iväg? Men i alla fall, egentligen, det var bara en parantes, men jag tänker på även Boverket, jobbar ni mycket med dem eller vad gör dem? är de en part man kan att in som expertrådgivare, eller hur …? Eller [hör inte 0:19:03] en myndighet som [hör inte 0:19:06]
FREDRIK:Ja, alltså jag har ju ringt och pratat med dem och då gäller det mer miljöstörande verksamheter och tillstånd för sånt, och då hänvisar de ofta till … Eller då hänvisar de till dels Naturvårdsverket och till länsstyrelsen. Och jag ringde och pratade med Naturvårdsverket, och då hänvisade de till länsstyrelsen, och då har jag diskuterat detta med länsstyrelsen och de säger kanske inte så jättemycket, utan att man måste utreda vidare, och lite olika aspekter. Så att det handlar också om … Och det är det jag menar också, alltså olika parter på olika förvaltningar i staden eller statligt ser på sig själva och på sitt uppdrag på ett speciellt sätt, och det kanske ligger också i uppdragets utformning, från regering och riksdag, att kanske vara myndighetsutövande. Man ska inte ha service… Man ska inte hjälpa till på vissa sätt, utan man har kanske en tydlig myndighetsutövande roll, och bevaka och granska olika saker. Så det handlar om … till exempel, alltså och vill man kanske … Alltså, det finns säkert vägar att gå inne i Boverket till exempel, men då kräver det sitt arbete också, att hitta den personen och liksom har de något projekt som de driver, och är det någon … Och kanske vem är bäst lämpad här att i såna fall driva det? Är det någon jurist eller är det … Liksom hur många timmar ska den personen lägga på detta i såna fall. Alltså, ja, det slår igenom i många led, beroende på vilken typ av fråga det är man vill hantera. Men det finns säkert jättemycket positivt som man kan få ut, men det gäller att hitta rätt där också, och lägga tiden och pengarna och så på det i såna fall också.
GABRIELLA:Jag tänker som en parallell till ett helt annat … en annan sfär [hör inte 0:21:15] det kommunala och så där, med vad heter det … Man har ju försökt skapa med … Det heter inte socialkontor längre, men Arbetsförmedlingen, socialkontor, Skatte… Och sånt här. De har buntat ihop sig här nere i Nordstan. Det ska bli någon sån här One Stop Shop-hjälp för människor, med Försäkringskassan [?? 0:21:37] och så där. Jag kommer inte ihåg. Ja, nu sa jag nog fyra olika, men det är nog bara tre, tror jag. Men det är ju ett väldigt … För att man insett att det blir så ohållbart i längden att ha de här stuprören mellan olika verksamheter, där en person behöver hjälp från alla för att få sin vardag att funka. Så det är … Jag vet inte hur de har … De måste ha jobbat väldigt kreativt för att kunna få till något sånt. Och sen vet jag inte hur det funkar i praktiken, men där är ju tanken att det ska service.
FREDRIK:Precis, service och också att man ser att man kan inte sitta i sina stuprör på samma sätt som man har gjort. Sen, det är inte kommunala … Alltså, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och något mer?
GABRIELLA:Ja, de är inte … Nej [hör inte 0:22:23] de är inte där.
FREDRIK:För det kan också handla om …
GABRIELLA:Försäkringskassan är inte heller kommunal? Nej. Socialkontoret, är det …?
FREDRIK:Social… det är ju kommunalt.
GABRIELLA:Ja, vad heter det då? Det heter något annat. Ekonomiskt stöd någonting.
FREDRIK:Ja, det kan finnas någon part där som också … som är kommunal.
GABRIELLA:Ja, nej men [hör inte 0:22:42]
FREDRIK:Men det är lite olika uppdragsgivare då, tänker jag, som är bakom, och det kan påverka.
GABRIELLA:Ja, jag tror att de här möts ändå [?? 0:22:45], att det i alla fall är någon kommunal med där.
FREDRIK:Så kan det säkert vara. Men absolut, och det tänker jag, att det ligger i tiden. Alltså 2017, vi måste hitta nya samarbetsformer och sätt att arbeta, och det är också en process och den kommer också ta tid sannolikt, om man inte hamnar i ett, som det ofta kan vara i Sverige känns det som, att man hamnar i ett krisläge och då kan det gå väldigt fort. Och man håller på och tittar på någon form av översyn över de samhällsbyggande nämnderna. Sen vad det arbetet egentligen ska resultera i, och med förvaltningar också. Och då är väl Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret, ja, Trafikkontoret och kanske också Park och natur, och deras politiska nämnder, och hur man samarbetar, hur man har organiserat sig. Så det är någon översyn som pågår där. Men …
GABRIELLA:Vilka är det som gör den översynen?
FREDRIK:Det är Stadsledningskontoret, så det är väl under kommunstyrelsen.
GABRIELLA:Jag måste fråga, du sa att du hade kontakt med Boverket till exempel när det gäller vissa miljöfrågor och så där. Vad var det mer specifikt? Hade det att göra med Gullbergsvass och Ringön?
FREDRIK:Ja, men Ringön där med … Alltså att det finns verksamheter där i dag som antingen har tillstånd från länsstyrelsen eller som har liksom anmält sina störande verksamheter då till kommunen, till miljöskyddskontoret eller miljöförvaltningen. Och ja, alltså rent generellt, hur ser man på när man vill få in nya verksamheter, eller i vissa fall då bostäder, inte i Ringön just nu då, men hur ser man på det och hur hanterar man det, och finns det bra exempel att titta på i Sverige eller ja, hur resonerar man kring centrumändamål till exempel i förhållande till störande industrier av olika slag liksom. Och det blir alltid i väldigt allmänna termer när man pratar med Boverket, oavsett egentligen vad det handlar om. För kommunen har också ett tolknings… Med vissa regler har kommunen tolkningsföreträde. Om det sen är på Miljöskyddskontoret eller på Bygglov eller var det nu är liksom. Men så det var det det handlade om. Alltså, hur kan de mötas. Alltså nya verksamheter med olika typer av störande verksamheter som har tillstånd i dag.
GABRIELLA:Är det framför allt det här att en del vill kunna ha restauranger på kvällstid och livsmedel, eller också det här med studentbostäder som har kommit upp eller?
FREDRIK:Ja, eller andra typer av verksamheter där det är mycket folk, tänker jag, och där man … alltså man kanske har en störande verksamhet i grannverksamheten, och det luktar och bullrar och så är det någon som sitter och äter en god middag, och så ringer de eller gör en anmälan till Miljöförvaltningen om detta, och då kan det i värsta … Om man då har … Alltså då kan man få restriktioner på sig också. Alltså även om man hade sin störande industriverksamhet innan den här nya restaurangen så kan man få restriktioner på sig ändå. Ja, och det är ett riskmoment som jag kan se för utvecklingen av Ringön generellt, för risken är att man slussar in de här verksamheterna som finns där i dag i ett väldigt osäkert läge, därför att vi inte vet exakt vad vi kanske kommer att få för nya typer av verksamheter. Och är det liksom … Det kan slå fel om folk börjar klaga på någonting som luktar eller låter eller vad det nu är då. Och är det det vi vill liksom? Ja, jag vet inte. Det får man fundera på.
GABRIELLA:Jag tänkte nu där, en av mina frågor handlar lite historik, alltså historik bara sista åren här, sen efter planen eller visionen 2012, fram till nu. Men nu är du så ny, men vet du ändå någonting om hur det har ändrat sig de sista åren för Ringön? Om det har kommit mer och mer frågor om restauranger eller studentboende, eller om … Det kanske fanns en topp på 80-talet också när fastighetsägare [?? 0:27:44] [hör inte 0:27:43] …
FREDRIK:Jag vågar inte riktigt säga så mycket om det. Det vet nog Sofie mer om skulle jag tippa på.
GABRIELLA:Mm. Tänker du någonting från din position om relationen mellan fastighetsägaren, hur den ser ut?
FREDRIK:Då tänker du tomträttsinnehavarna?
GABRIELLA:Ja, och det finns de … Nej, jag tänker generellt fastighetsägarna i Ringön. En del är ju inte … En del äger sina tomter också. Utan jag tänker nog … Det finns olika kategorier vet jag. Dels de som bara äger fastigheter men har tomträttsavtal och de som äger även marken, och de som bara är aktörer som hyr ut, och de som har sin egen verksamhet i sin egen fastighet, så det är lite olika. Men kan du säga någonting om hur du ser relationen mellan de här olika eller?
FREDRIK:Jag tänker att det nog är ganska olika vad man vill inom den gruppen, och vilka är det som kommer till tals, eller vilka är det som hörs i olika sammanhang. Det behöver man fundera på. Ja, som sagt, som vi var inne på också förut att jag tror att, som sagt, man har väldigt olika intressen för olika saker, beroende på till exempel då om man äger sin fastighet kanske och driver sin verksamhet, och har gjort det i många generationer. Eller om man är kanske då en professionell fastighetsägare som hyr ut, så har man nog väldigt olika ingångar i vad man vill och vad man ser för möjligheter eller risker med utvecklingen av Ringön. Ja, det är väl ungefär så.
GABRIELLA:När du sa det där med att det är lite olika vilka som hörs och så, skulle du säga att det är olika vid olika tillfällen eller olika typer av frågor, att det dyker upp olika människor? Eller är det samma personer upplever du, som återkommer oavsett?
FREDRIK:Ja, i de sammanhangen som jag har varit med så är det ganska samma.
GABRIELLA:Ja. Är det de här Framtid Ringön-representanterna?
FREDRIK:Ja, men precis, precis.
GABRIELLA:Har du någon gång kommit till tals med andra fastighetsägare som tydligt uttrycker något annat än det du har mött i de här mötessammanhang?
FREDRIK:Ja, någon gång. Ibland har det varit med någon part på de här mötena, men jag vet inte om de riktigt upplever de forumen som sina, så. Men det är också tänker jag en viktig del i arbetet framöver, att fundera igenom för vår del, från kommunens sida, att hur ska vi dialoga kring andra saker och hur … Om man går vidare med en detaljplanändring, hur informera på ett så bra sätt som möjligt om de risker eller möjligheter som en ändrad detaljplan ger. Ja, det kommer också att kräva sitt, tror jag.
GABRIELLA:Mm, för en fråga jag skrev upp här handlade om lite grann hur ska man komma åt de här som man upplever nu borde vara intresserade. Fastighetsägare till exempel, men som inte dyker upp och …
FREDRIK:Nej, det tror jag man behöver fundera lite vidare på, men det handlar också om … Och där, det är det jag funderar lite på nu då, vilken roll ska kommunen ha i förhållande till olika parter, har väl förvaltningen mellan ol… alltså vem ska ha vilken roll i olika förvaltningar, och i förhållande till Saltet till exempel, vad de gör. Alltså vi ska inte dubbelarbeta och vi ska inte missa sånt som … Alltså att vi tror att någon annan gör det. Och vad är det fastighetsägarföreningen kan göra. Så att använda resurser och energin på rätt sätt, så att vi får det vi tänker oss, och då, vad är det vi tänker oss? Ja, det kan man också kanske behöva vända och vrida lite på. För det är en sak med … Det är ganska basic tänker jag, det som vi pratade om hittills, alltså med ändrad detaljplan, eventuella friköp av fastigheter, bygglov som kanske någon part i detta. Det har ju varit mitt bidrag så här långt, att försöka få med bygglov i alla fall i diskussionerna.
GABRIELLA:Det var det jag tänkte på. Jag sa fel, jag pratade om detaljplan och experterna som kom in. Det var ju bygglovsexperterna som kom in på mötet.
FREDRIK:Ja, ja, men precis.
GABRIELLA:Förlåt. Ja.
FREDRIK:Ja, men precis. De kom in. Att få med dem över huvud taget i de här diskussionerna. Vad det nu var jag ville säga med detta. Nej, alltså det är ganska basic. Alltså, det är ganska by the book, enligt linjen liksom. Med verksamheter som i någon mån redan … Ja men en detaljplanändring, det vet vi hur vi ska göra. Och friköpa fastigheter på fastighetskontoret, det vet man något sånär hur man ska hantera, och Bygglov vet hur man ska hantera sina saker, även om det kanske inte då är positivt för fastighetsägarna eller de som vill … Men man vet hur man hanterar det. Men om man då tänker sig någonting utanför det liksom på något sätt, ja, då kräver det nog lite mer tankeverksamhet tror jag. Alltså uppnår vi det vi vill med de här delarna, eller är det någonting annat vi tänker oss.
GABRIELLA:Ja, just det. Det kan vara svårt att identifiera vad det är för expertområden som skulle behövas mer.
FREDRIK:Till exempel, ja. Eller också samarbeten. Alltså, ska man ha … Nu bara jag liksom pratar på, men är det så att Saltet är en så bra part som finns där så att de kommunala förvaltningarna ska ha kanske någon dedikerad person som samarbetar specifikt med saltet och som finns som någon slags bakgrundsresurs, som Saltet kan bolla frågor med, eller fungera som någon slags part, liksom förmedla kontakt till eller så. Vad vet jag. Alltså som någon slags … Och det är också i såna fall ett … Motsvarande det här med socialtjänsten och skattekontoret, att ska man försöka skapa något miniprojekt av den typen på Ringön, för Ringön. Vad vet jag. Och så att man sen då kavlar ut sina saker och hantera dem på ett kanske traditionellt sätt, men att man ändå har någon slags inledning där man arbetar lite mer över gränserna så att säga.
GABRIELLA:Och då skulle det krävas politiska beslut till och med för det, eller [hör inte 0:34:51] Stadsledningskontoret eller [hör inte 0:34:54]?
FREDRIK:Nej, jag vågar inte svara på … Det är också, då får man också reda … Alltså är detta någonting som ligger inom vad vi har möjlighet att göra i dag på tjänstemannanivån eller måste det upp till någon annan typ av beslut. Det måste man nog kanske också fundera lite på. Ja.
GABRIELLA:Ska vi se här. Vad tänker du om det här … Nu går jag tillbaka till det här med att en del fastighetsägare kommer kunna köpa ut sina tomter och det.
FREDRIK:Mm.
GABRIELLA:Hur tänker du generellt på relationen mellan kommunen som ägare vis a vi privata fastighetsägare, och då i relation till att fullfölja alltså som visionen pekar ut, utvecklingen för Ringön?
FREDRIK:Det kan vara både för- och nackdelar, tänker jag, som jag inte har egentligen vägt mot varandra. Men alltså får man friköpa, då kanske man också vill investera mer och skapa en viss typ av förändring, så, och är förutsättningarna de samma ungefär som vi har i dag, alltså med detaljplanen, den befintliga, så kan det vara väldigt givande för deras verksamheter, så. Sen är och klart att om det är någon fastighetsägare som kanske börjar köpa upp då och liksom slå samman olika fastigheter till något stort sammanhängande, och börjar göra någonting annat till exempel med stöd med den befintliga detaljplanen också, vad vet jag, då kanske det blir någon helt annan typ av … Alltså, då kanske det inte är småskaligt längre. Så det kan vara en risk också. Och sen på sikt då kanske också vill utveckla med … Alltså då talar jag om 20 år kanske, liksom göra någonting annat med hela den fastigheten, en ny detaljplan då och bygga något flådigt bostadshus nära vattnet, vad vet jag. Så att ja, för- och nackdelar. Men är den befintliga detaljplanen kvar på de tomter som friköps, så tänker jag att då är förutsättningarna i stort sett de samma. Och då är kanske inte risken så stor under de närmsta åren, eller den närmsta tiden, att det kommer ske några stora förändringar så, utan då skulle jag nog tippa på att verksamheterna fortsätter.
GABRIELLA:Vet du någonting om vad kommunen har tänkt? Nu har kommunen haft marken och så där, och man skulle kunna tänka sig … Alltså just det här att det tog lång tid innan kommunen bestämde sig för att till slut ge förnyade möjligheter till alltså nya tomträttsavtal. Alltså där har det blivit en period när fastighetsägare inte har gjort så mycket. Någon tomt har stått tom länge, och hus har förfallit och så där. Har det funnits någon tanke från kommunen tror du, om att låta det vara liksom lite i vänt för att kanske ta ett stort grepp längre fram?
FREDRIK:Ska jag vara helt ärlig så tror jag inte att … Jag tror att man har haft fullt upp med allting annat. Att det är mer det som gör att man orkar inte med att göra och tänka på allting samtidigt, utan har det hamnat på vänt så har det nog mest handlat om att man är så fullbokad på en massa andra ställen så att man inte hinner titta på och fundera så mycket på Ringön till exempel i det fallet. Sen är det klart att det kan kanske finnas någon aspekt i hur man funderar kring … Det är en Fastighetskontorsfråga naturligtvis, men alltså det här med friköp och ja, vad händer i området om vi gör det, och att man inte riktigt har funderat över det, och man kanske inte har riktigt tid att fundera på det heller då, och att man då föredrar att inte ta något beslut, därför att man lever i någon slags okunskap, och till man vet mer så låter man det vara. Så det är nog mer vad jag tror. Men det är kanske möjligt att Sofie har lite mer kunskap om det också.
GABRIELLA:Ja, just det. Om det har funnits någon plan bakom att behålla marken i kommunen, för att kunna, inte vet jag, byta den mot något annat eller ja, så där. Nej, för att det är lite så, jag har börjat undra över det, vad som är bäst egentligen. För ibland kan man se det när kommunen äger [?? 0:39:53], då kan det verkligen ske saker väldigt, väldigt fort, liksom att det privata kanske kan bromsa ibland också.
FREDRIK:Ja men precis, och det är liksom de här avvägningarna hela tiden. Ja.
GABRIELLA:Ja. Egentligen har jag inte jättemycket mer, utan det är lite så här att … Nu är jag ju [?? 0:40:14] ganska fräsch i den här processen, och jag tänker också att jag ska resa och kolla på om man vet något så här bra exempel, något bra case som man vill lära sig av. Och då tar jag in tips från er som jag intervjuar. Har du någon tanke liksom? Har du hört om något spännande som pågår?
FREDRIK:Jag vet inte om Slakthusområdet var med i Stockholm, och i den här … de gjorde något kompendium för något år sen. Sofie var med i det, [hör inte 0:40:40] från olika delar av Europa.
GABRIELLA:Ja, just det, slakthusområd… du menar Köttbyn i Köpenhamn?
FREDRIK:Nej, jag ska …
GABRIELLA:[hör inte 0:40:49] Stockholm? Var det med i den Tillåtande Oaser?
FREDRIK:Nej, det är det. Jag är osäker på om det var det. Om den inte var det, så är det ett tips.
GABRIELLA:Ja, slakthusområdet, där har ju min … Det har varit med i mitt projekt, som vi redovisade nu på workshoppen.
FREDRIK:Ja, just det, precis. Och det var det som var …
GABRIELLA:En kultur [?? 0:41:06] [hör inte 0:41:08]
FREDRIK:För då är det nog inte så … Jag har den här Tillåtande Oas…
GABRIELLA:Den ja, precis. Jag fick den av Sofie för några år sen, och jag kommer inte ihåg att … Det var väl den där Matilda Lindvall var med också?
FREDRIK:Ja, precis. Köpenhamn, Hainhofen [?? 0:41:49], Helsingfors, Barcelona, London, Berlin.
GABRIELLA:Men du tänker Slakthusområdet i Stockholm eller?
FREDRIK:Ja, de pratar om det bland annat på länsstyrelsen, när jag pratar med dem. Sen är ju Slakthusområdet … Alltså det var, som jag förstår, en hyresgäst eller liksom en verksamhet som … Och där tror jag att man flyttade bort den stora verksamheten. Så att det är inte helt applicerbart på Ringön. Och det är väl det som är grejen just med det här också, att det är inte … Varje plats har sina unika förutsättningar, och det, ja … Det blir i någon mån också väldigt specifika projekt då.
GABRIELLA:Ja. Nej, det kanske gör det svårt att … Det är det där … Jag försöker ofta tänka så här, men var kan man se att det funkar bra liksom [skratt] Och det är väl sånt som jag kan se, projekt som har varit och sen plötsligt finns de inte längre. De har varit någon period, verkar funka. Men det har inte gjort det …
FREDRIK:Långsiktigt.
GABRIELLA:Nej. Men är det något annat du tänker spontant så här som du …? En sak som … Nu avbryter jag dig där i din tanke, men i relationen mellan Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret … Nu får jag intryck att du och Sofie jobbar nära varandra [hör inte 0:43:54], men hur känns det annars? Är det så att Fastighetskontoret styr mer eller?
FREDRIK:Ja, det är nog … Alltså där försöker ju … Där har vi nog ganska tydliga, vad ska vi säga, ansvarsområden, tänker jag, enligt linjen. Det man kan fundera på, det är väl det som då ligger i någon mån utanför våra linjer. Alltså det var lite det jag pratade om tidigare, alltså detaljplan och bygglov, ja men det vet man hur man hanterar, och friköp av fastigheter, det vet man hur man hanterar. Men det är … Vill man hålla på med någonting annat, och skapa andra förutsättningar och en annan typ av projekt som innefattar en massa andra förvaltningar kanske då, och i samarbete med Saltet. Alltså då kanske det är någonting lite an… Alltså, då ligger det kanske inte helt i våra traditionella linjeverksamheter. Och då handlar det inte bara om SBK, FK, utan om andra förvaltningar också. Eller liksom kommunal organisation generellt, där man kanske måste fundera lite på i såna fall om man vill det, hur man ska hantera det. Så det är mer där jag tänker att … Alltså, vill man göra saker utanför linjen, eller som inte omfattas av linjen på ett naturligt sätt, då blir utmaningen större.
GABRIELLA:Hur är det med Älvstranden Utveckling AB? Ska de inte kunna funka så lite?
FREDRIK:Jo, och det är väl en av de saker som jag, eller som vi, arbetar lite med, att se på hur de skulle kunna kanske vara någon part i någon del av detta. Sen traditionellt så jobbar de mer inriktat på den mark som de äger själva som bolag, och det gör de inte då inom Ringön. Sen har de också ett uppdrag då mer generellt för Älvstadenprojektet så att säga, så att det är där man kan koppla in det. Och jag tänker också att det är inom Älvstadsprojektets paraply eller vad man ska säga, som man kanske kan hitta utgångspunkterna för en annan typ av samarbete eller en annan typ av projekt än de traditionella linjerna då. Men där får man också hitta formerna då, och det är också i såna fall ett litet arbete.
GABRIELLA:För jag tänker annars, kan du se om Älvstranden AB, om de har arbetsformer som är inspirerande eller som man kan lära av? Jag har ingen åsikt om det så, jag bara frågar.
FREDRIK:Ja, just när det gäller den här typen av alltså verksamheter eller så, så vet jag inte riktigt faktiskt, när det gäller … Alltså, jag vet att de har jobbat mycket med platsskapande på Frihamnen till exempel. Men det är kanske delvis en annan aspekt på det hela, men skulle platsskapandekompetenserna på Älvstranden kunna komma till del till Ringön, till samarbete med Saltet till exempel. Det är väl någonting som jag har funderat på. Ja.
GABRIELLA:Ja, för det kommer jag ihåg du sa på ett annat möte när du var på Saltet där, att du tänkte att de jobbade med platsskapande, Saltet.
FREDRIK:Ja. Det är en form av platssk… Alltså allt detta. Och det är väl också en reflektion jag kan göra så, att det pratas och låter ibland på vissa möten som att kommunen inte gör någonting. Men Sofie och de som är inblandade från början har varit väldigt viktiga för att det här med Järnmalmsgatans visualisering [?? 0:47:49], med att måla på väggarna och många andra saker som också har hänt med olika typer av events som Saltet har drivit och lyckats med. Alltså, man ska inte bara … Alltså man måste också kunna värdera och värdesätta det man faktiskt har lyckats med, och det som … Där kommunen faktiskt också har bidragit på olika sätt. Att kunna se det och värdesätta det. Det känns väl som ibland att man fokuserar väldigt … Och det är generellt återkommande i många verksamheter att man fokuserar väldigt mycket på det som man inte lyckas med liksom. Men man kanske också behöver försöka tänka på att vad man har faktiskt åstadkommit, och vad har man faktiskt gjort, och ja, så.
GABRIELLA:Tänker du, har er relation till Saltet förändrats på något vis i den här tiden som har gått? Tänker du att har de glömt vilken roll kommunen har haft som har varit positiv? Det är också en öppen fråga.
FREDRIK:Nej, för min del som har varit med ganska kort tid, så kan jag väl känna att då är det väl lite likartat, kan jag väl tycka, att det har varit ungefär detsamma. Och det är någonting som jag tror att … Alltså det här med roller och ansvar oss emellan behöver man nog, alltså kommunen och Saltet, behöver man titta lite på. Men nu … Alltså, de har pratat mycket om Bygglov och så där, och nu har Bygglov ändå lite grann kommit med i arbetet, tänker jag, på Ringön. Och det är någonting som jag kände direkt från början att man kan inte hålla på med de här diskussionerna om olika tillstånd som berör Bygglov, utan att ta med dem. Så de måste ju med på banan i ett första steg så här. Och sen steg två, det får man fundera på då. Men Saltet, nej jag upplever nog inte att det har förändrats så jättemycket sen jag började, men det är som sagt väldigt kort tid.
GABRIELLA:Jag har en sån här faktafråga här, när det övergår … alltså Bygglov måste väl ändå jobba med att tolka på något sätt lagrummet och inom detaljplan, gällande detaljplan?
FREDRIK:Mm.
GABRIELLA:Och är det delvis de som kan definiera när saker inte går? När det skulle behövas antingen ny detaljplan för att kunna möjliggöra vissa saker eller till och med nya lagar, eller?
FREDRIK:Man ska nog … En del till i detta. Alltså dels hur man tolkar som sagt detaljplanen. Sen hur man tolkar de lagar och rättsfall som har givits vid olika … hur man tolkar det. Och sen om det krävs en helt ny lag för att komma igenom på vissa sätt eller med vissa saker. Bygglov eller juristerna som arbetar med bygglovsdelarna så att säga, är väl de som tolkar. Men jag menar, jag har jobbat i olika kommuner, och alltså det finns ju … Alltså kommunen kan ju tolka på lite olika sätt, så är det ju faktiskt. Eller olika kommuner tolkar olika saker på olika sätt. Och då kan det vara en kultur eller en kostym, en praxis, som är inövad i en viss specifik kommun, att man hanterar olika saker på ett sätt. Och det är också första steget, tänker jag. Är den här praxisen tillämplig eller behöver man rycka lite på den? Kan man fundera på.
GABRIELLA:Du menar se över den först? Praxisen. Se över praxisen?
FREDRIK:Ja. Gör vi detta bara för att vi alltid har gjort så, eller gör vi så för att det faktiskt finns en … Alltså, det finns någon gråskala tänker jag.
GABRIELLA:Ja, just det. Tänker du där … Har du stött på många såna saker din korta tid här i Göteborg, där du tänker att det här gör man på lite mer upphottat sätt någon annanstans, [hör inte 0:52:36]?
FREDRIK:Ja, delvis. Men tänker också att man … Och det är också det här, liksom en aspekt så här, att det också tror jag handlar väldigt mycket om hur man för sin dialog. Och då är det inte bara på Bygglov, utan också på folket på Ringön. Alltså fastighetsägare eller verksamhetsutövare, eller vilka det nu är, som har sitt språk. Och Bygglov har sitt språk, och så pratar man inte samma språk. Och jag tror att man kan … alltså, kan man reda ut det som ett första steg? Alltså hur är det vi pratar, vilket språk använder vi, och liksom den här språkförbistringen som jag tror bidrar delvis till att man inte kommer vidare med vissa frågor. Det behöver man arbeta med som ett första steg, och när vi sen har gjort det och kan se vilka saker som det inte spelar någon roll hur mycket vi pratar eller hur mycket samma språk vi pratar. Ja men då kan man börja titta på det här med praxis eller traditioner, eller är det något som vi ska rucka på, eller är det något vi faktiskt inte kan tolka på något annat sätt. Så det är någon slags gradering där tänker jag så. Men det är inte ens … Jag kan tänka så här, att eftersom jag har jobbat med bygglov också. Alltså ibland har man fått in teckningar eller ritningar till bygglovsansökningar som man inte ens … Alltså, ja, som man inte ens förstår liksom. Och då har den sökande ändå någon form av ansvar att kunna leverera, inte hantverksmässiga ritningar, men alltså fullgoda ritningar som motsvarar vissa ställda krav. Så att det är två parter. Det är väl det jag vill poängtera, och där behöver man kanske arbeta med hur man dialogar och pratar, lite grann från båda håll.
GABRIELLA:Ja, just det, för det kändes … Det var något möte också där vi var med båda två … Som att vissa fastighetsägare är frustrerade över att en del ärenden tar så lång tid och så får de ändå avslag, och åren går och man får inte ens veta nej.
FREDRIK:Nej, och det tänker jag, det är ju … Ja, det kan finnas olika aspekter så, men jag tänker att det kan handla mycket om … År ska det inte ta för bygglov, utan år kan det ta med planändringar, de diskussionerna. Men bygglov ska det inte ta år. Men att om man inte får förklarat för sig varför man får nej eller så. Då behöver man från Bygglovs sida arbeta en vända till. Men sen är det ibland så att man inte … Alltså en del kan i värsta fall vara missnöjda oavsett hur mycket man förklarar. Det vet jag också när man har suttit med bygglov. Du kan vända och vrida på dig och försöka trolla med knäna för att förklara, men ibland vill inte mottagaren inte lyssna heller. Och så kan det också vara ibland. Jag säger inte att det nödvändigtvis är så med folket på Ringön. Men alltså det är som med alla mellanmänskliga relationer, det är två parter. Men och sen, det jag tänkte på också, och då kommer vi in på arbetsbelastning. Om man nu upplever då som sökande eller att man inte får förklarat för sig eller att det tar tid och så där med bygglov, ja, då kan det handla om arbetsbelastning och såna saker som man sitter med på bygglov, att man inte orkar eller hinner eller att det byts handläggare eller så. Omsättning på folk.
GABRIELLA:Jo, men en annan sak som är kanske lite lösare så här, men det är också från det här mötet där vi deltog båda två, när vi var på Fastighetskontoret när Framtid Ringön var med också. Att en känsla jag fick från det mötet, det var att fastighetsägarna var frustrerade på något vis och någonstans blev det väl också någon process under mötet att man var lite frustrerad, så byggdes det upp så där. Så att jag vet inte om det egentligen är så allvarligt, men det jag tänkte ändå, det verkade som att fastighetsägarna kan tänka sig göra många olika saker. Det verkar som att för dem var inte det viktiga om de får eller inte får si eller så, bara de får veta vad sjutton är det som gäller. Och någonstans ändå när jag gick ifrån det mötet så kände jag lite hopp. Jag tänkte att bara då kommunen eller Fastighetskontoret bestämmer vad Göteborg vill med den här platsen så kommer de kanske vara med på ganska mycket. Hur var din känsla [skratt]?
FREDRIK:Ja, nej men absolut, och i alla lägen, alltså det man vill veta, det spelar ingen roll vad det handlar om … Det är liksom, man vill ha besked så man kan förhålla sig till det beskedet. Sen ligger det väl på något sätt lite grann i sakens natur att det är kanske lite extra utmanande på Ringön därför att det inte heller … Alltså hur mycket ska kommunen definiera vad Ringön ska bli liksom? Är det vi vill? Är det det kommunen ska göra, att definiera? Alltså vem är det som har tolkanderätten eller tolkandeföreträdet för detta? Vi kan skapa vissa förutsättningar, och det är det vi tittar på lite, till exempel då med en ändring av detaljplanen och med kanske en diskussion med bygglov, och försöka öppna upp kanske då för lite nya saker. Men hur specade ska vi bli med de nya sakerna som i såna fall kan komma in. Alltså, och det är också det här, ja men vad … hur mycket överifrånperspektiv ska vi ha i såna fall.
GABRIELLA:En sak jag tänker på nu, det är liksom kan man tänka sig att kommunen … Alltså, om man ger bygglov för någonting, Någon vill anlägga en restaurang då. Går det att i det skriva in en restriktion, att restaurangägaren, personalen, får inte klaga på lukter från grannen, den och den, eller [hör inte 0:59:13]?
FREDRIK:Jag tror inte att det är … Alltså det är en … Då är vi inne i en annan typ av … Alltså, då tänker jag … Nu bara jag … Jag är inte … Men då är vi inne i en annan form av lag. Alltså, då är det miljölagstiftningen som styr. Det kan inte vi göra i ett plan- och bygglagsärende, som ett bygglov, tänker jag spontant.
GABRIELLA:Och det går inte att skapa ett paket om regler ihop med Miljö… Alltså nu bara jag spånar helt fritt här.
FREDRIK:Jag tänker att antingen får man göra den där restaurangen … Antingen får man själv bygga så att man inte störs, eller också får den verksamhet som stör byggas in och skyddas på olika sätt, så att den inte stör. Ska restaurangägaren som … Alltså, då ligger det egentligen på den verksamhetsutövaren som har restaurangverksamheten att göra det och bekosta det själv. Eller ska kommunen gå in och göra det, om vi skapar … Alltså, ja, intressant utmanande fråga. Jag tror alltså … Och samtidigt, vi kan inte … Störs man av någonting så har man fortfarande som det ser ut en rätt att framföra sina klagomål på det, och så får kommunen då, eller den som har den här myndighetsutövande rollen tolka eller titta på om det verkligen är rimligt eller inte. Jag tror inte att vi kan avtala bort det på något sätt.
GABRIELLA:Och anledningen [?? 1:01:02] att jag frågade … Det här är nog väldigt luddigt för mig, men jag tycker mig ha hört från min kollega Mari Ferring [?? 1:01:07] som jobbade med slakthusområdet i Stockholm. Hon har uttryckt … Men det är från något annat land tror jag. Det kan vara till exempel New York kring High Line och Meatpacking district, att där finns inskrivet vissa bostadshyreskontrakt, eller vissa kontrakt på något vis, att man måste tåla vissa störningar så där. Så att jag …
FREDRIK:Ja, det kanske … Jag vet in… Det är kanske möjligt också i något tomträttsavtal, eller i någon hyres… Men då är vi … Om man då … Då finns det ju många olika hyresvärdar. Kan vi tvinga dem att ta med det i något sånt? Osäkert.
GABRIELLA:Just det. Det är på deras nivå.
FREDRIK:Ja, i såna fall osäkert. Då är det upp igen till deras goda vilja att ta med det i såna fall, och sen om det prövas, liksom vad händer då juridiskt? Hur juridiskt … Ja, vi kan kanske … Om vi kan … Ja, även om man skriver in det, vilken juridisk tyngd har det liksom? Mot då att någon ändå kanske klagar. Och måste det vara verksamhet … Ja, om du blir gäst i en verksamhet och klagar och framför ditt … Alltså vilken tyngd har det då? Alltså även om hyresgästen har skrivit på, alltså …
GABRIELLA:Så kommer restaurangbesökaren och klagar.
FREDRIK:Ja, kanske kommer klaga, och då spelar inte det kanske någon roll. För den personen har antagligen ändå sin rätt liksom.
GABRIELLA:Ja, fast den personen kan gå och sätta sig någon annanstans.
FREDRIK:Kan man tycka, i den bästa av världar. Ja [skratt]
GABRIELLA:Ja [skratt] <ß>[hör inte 1:02:59].
FREDRIK:Nej, men du förstår kanske lite …?
GABRIELLA:Jo, men det är mycket som är problematiskt här. Jag inser också det där. Vadå en restriktion, då kanske det bara skulle bli människor som var väldigt fattiga, som inte hade råd att bo någon annanstans [hör inte 1:03:11], en återbruksverksamhet som luktar liksom. Det förstår jag också, men ja. Klurigt. Inga lätta saker. Men jag är nog nöjd så länge. Jag får återkomma, och ni får gärna höra av er till mig också. Och som sagt så mitt projekt, det heter ju att det är aktionsforskning. Och egentligen så tänker jag, det är inte så att jag tror att jag kommer att ha någon idé om att så här ska ni göra, och så kommer jag och undervisar er sen när projektet är slutet. Utan det det innebär, det är att jag kan vara i processen och titta medan det händer och jag behöver inte vara helt fjär och bara objektivt tittande. Alltså ibland är det kritik mot att forskare måste skapa situationer där man liksom inte alls får påverka det man studerar. Men här är det ingen fara. Jag kan påverkas av er under tiden och vara öppen med det förstås när jag rapporterar, och det gör inget heller om jag påverkar … Alltså, det kan bli ett utbyte, att jag också får …
FREDRIK:Mer av en resurs liksom på något sätt [hör inte 1:04:23]
GABRIELLA:Ja, får påverka och får säga saker, och det är ingen fara. Jag behöver inte hålla mig helt indifferent.
FREDRIK:Nej men det är jättebra.
GABRIELLA:Ja, så att så är det med Saltet. Jag pratar ganska mycket med Matilda, och sen är det svårt att veta efterhand om jag påverkar eller inte [hör inte 1:04:47]
FREDRIK:Nej men det är väl det man har konstaterat också, att även om man som studeran… Alltså om man studerar någonting eller någon så påverkar man bara genom att studera.
GABRIELLA:Precis.
FREDRIK:Så att men jag tänker att det är en fördel att det finns en part. Alltså det kan vara en tillgång, att du finns med som part, lite utifrån på något sätt, som kanske kan också fungera lite som ett bollplank. Alltså när du bildar dig en uppfattning om saker och ting och kan ställa bra frågor utifrån det du ser, lite på ändå då lite distans i någon mån, som man kanske själv inte funderar på när man jobbar mitt uppe i det. Så det är väl kanske någonting som man kan fundera på hur man kan utveckla i såna fall också.
GABRIELLA:Precis, och där får ni jättegärna också höra av er till mig. Det har jag sagt till Matilda med, att jag kan gärna ta någon sån där läxa eller någonting sånt där, att man får gärna be mig kolla upp om det är någonting. Alltså till exempel vad säger gentrifieringsforskningen om det här. Det skulle vara väldigt bra för mig också. Så att var inte rädd för att ställa frågor, så kan jag försöka ta reda på, för nu har jag fått en liten pott pengar och fått tid att titta på saker. Och för mig skulle det också vara väldigt givande att bli ganska konkret. Jag känner själv när jag skriver min ansökan och läser på, det blir liksom ändå det här … som du ritade upp den där pilen. Vi står här, man ser problem, och så vill man nå någonting här som är idealt. Men allt det här innan, det är det ingen som skriver om i de här artiklarna. När är brytpunkten, där det hände någonting. Var det när kommunen gav fastighetsägarna möjlighet att friköpa sina tomrättsavtal? Var det då allting började hända? Är det så tydligt? Såna där saker finns liksom inte beskrivet. Så att det skulle jag jättegärna också ta tips om.
FREDRIK:Mm.
GABRIELLA:Ge mig gärna lite läxor.
FREDRIK:Mm, ja, får fundera på det.
GABRIELLA:Men då tackar jag för mig och stänger av den här inspelningen.
